Riksrevisionen har granskat om de statliga satsningarna på nationella kvalitetsregister stödjer det lokala kvalitetsarbetet i vården. Slutsatsen är att kvalitetsregistren är arbetskrävande, kostsamma och att det är tveksamt om de bidrar till att höja kvaliteten i vården.

Stora kostnader

– Regeringen bör överväga att minska omfattningen av statens satsningar på registren, säger riksrevisor Jan Landahl.

Staten har successivt satsat allt mer på kvalitetsregister och i år kostar de staten omkring 600 miljoner kronor. Dessutom bidrar landstingen med mer pengar.

Upplevs som en börda

Riksrevisionen skriver att det viktigaste med registren är att personalen tycker att de är användbara, men att granskningen visar att uppgifter ur registren inte används för kvalitetsutveckling. I stället stjäl arbetet med registren arbetstid och upplevs som en administrativ börda. Det finns helt enkelt dåligt med tid, intresse och kunskap för analys.

Riksrevisionen varnar också för att prestationsersättningarna riskerar att styra vården i fel riktning. Deltagandet bör i stället bygga på frivillighet och det ska vara fritt för de enskilda klinikerna att själva få bestämma om man vill använda registren som en del av sitt kvalitetsarbete.