I en ny avhandling studeras vilka möjligheter vårdpersonalen har att hjälpa äldre patienter som har demens, akut förvirring eller depression.

Frustration och utbrändhet

Det visar sig att dagens sjukhusmiljöer ger litet utrymme för att möta deras mångskiftande behov, eftersom den specialiserade vården fokuserar på medicinska behov, åtgärder och rutiner. Det medför i sin tur att personalen hamnar steget efter när det gäller vården av de äldre, vilket kan drabba både de äldre, de anhöriga och personalen, i form av frustration.

Ju större avståndet blir mellan den vård som personalen vill och kan ge, desto mer meningslös upplevdes vården. Anita Nilsson, doktorand vid institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet, såg även spår av utbrändhet hos den personal som medverkade i hennes studier.

Generellt hade personalen en neutral attityd till de äldre men det fanns även yngre som tyckte att vården var betungande.

Viktigt med diskussion

Anita Nilsson, som har arbetat 25 år inom akutsjukvården vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, tycker att det vore bra att diskutera vården och dess innehåll på sjukhus där äldre ofta vårdas och vilka åtgärder som kan främja eller motverka en god omvårdnad.

– Det kan också finnas anledning att se över hur personalen bäst kan stödjas i att ge de äldre en personcentrerad vård, och bäst kunna bevara och utveckla sin personlig-professionella integritet, säger Anita Nilsson i ett pressmeddelande.

Fredagen den 13 december lägger hon fram sin avhandling Att vårda äldre personer med kognitiv svikt i sjukhusmiljöer – attityder, processer, innebörder.