Impulsivitet, otrygg uppväxt, tidigare spelproblem och alkohol- eller drogproblem ökar risken för att utveckla ett spelberoende. Det har forskningen slagit fast. För att få veta mer om vad som kan leda till problemspelande har Statens folkhälsoinstitut genomfört djupintervjuer med 2 000 deltagare ur befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study, Swelogs.

– Djupintervjuerna ger oss mer belägg för att psykisk ohälsa hänger ihop med spelberoende, säger Thomas Jacobsson, utredare vid Statens folkhälsoinstitut.

Förhoppningar om storvinst

Intervjuerna visar ett samband mellan förhoppningar om en kommande stor spelvinst och spelberoende. Men frågan är om förhoppningen driver på lusten att spela eller om den uppstår efter det att spelandet har blivit ett problem.

Även faktorer som ekonomiska svårigheter, negativa livshändelser, otrygghet i bostadsområdet och psykisk ohälsa har samband med spelberoende. Men inte heller där vet forskarna vad som är hönan eller ägget.

Jämställs med annat beroende

I de nya psykiatriska diagnoskriterierna, DSM 5, som kom i våras räknas spelberoende som ett beroende i likhet med alkohol- eller narkotikaberoende. Thomas Jacobsson hoppas att det kommer att leda till bättre behandlingsmöjligheter.

– I tidigare psykiatriska diagnoskriterier har spelberoendet definierats som bristande impulskontroll och kommunerna har fått avgöra om en behandling ska sättas in eller inte. Det har inneburit att personer med spelproblematik har hamnat mellan stolarna i vården, säger han.

Två metoder används i behandlingen av spelproblematik: kognitiv beteendeterapi och motiverande samtal. Under 2014 kommer Statens folkhälsoinstitut att utlysa medel för att utveckla förebyggande arbete mot spelberoende.