Akademiska får bakläxa för nya arbetstider
Kortare arbetspass men upp till 22 pass extra om året och därmed färre fridagar. Det är en del i det program som ledningen för Akademiska sjukhuset i Uppsala tagit fram för att spara 200 miljoner kronor. Vårdförbundet har upptäckt flera tveksamheter i beräkningarna och personalen är frustrerad.
– Vi har jämfört de nya och de gamla schemana för att se om de nya är hälsosamma och följer de arbetsrättsliga reglerna kring arbetstidsförläggning. När cheferna nu har börjat snickra på nya scheman märker de att förslagen kan innebära att medarbetare bara når nittiotvå procents tjänst i stället för hundra för att få in dygnsvilan, säger Kristin Sibbmark Williamsson, vice ordförande i Vårdförbundet Uppsala.
Ovetande sjukhusledning
Fyra procent av personalkostnaderna ska sparas in på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Och som Vårdfokus tidigare rapporterat vill ledningen som en del i det likrikta arbetstiderna på hela sjukhuset. Man ser också över flöden och bemanning utifrån produktion. En del i det är att den tid arbetsgivaren kallar överlappningstid mellan dag- och kvällspass får vara högst en och en halv timme, alltså den tid då personal från olika skift är på arbetet samtidigt.
Sjukhusledningen har inte angett hur mycket man hoppas spara genom minskade överlappningstider, men Vårdförbundet tror inte att det är ett sätt att spara.
– Jag tror inte att sjukhusledningen vet vad som sker under den här tiden. Det är då produktionen är som störst, och det är många viktiga uppgifter som utförs då, säger Kristin Sibbmark Williamsson.
Vid överlappningen sker exempelvis vårdplanering, patientförflyttningar, kontroller av patienter och utrustning, arbetsplatsmöten, reflektion, lunchavlösning, kvalitetssäkring av dokumentation och handledning av studenter.
Frustrerade biomedicinska analytiker
– Det är väldigt oroligt just nu. De biomedicinska analytikerna är frustrerade. De måste vara många vid lunchtid då prover tagna på vårdavdelningar och mottagningar anländer till labbet som måste tas om hand genast. Det har man inte tagit någon hänsyn till. Direktivet gäller hela sjukhuset oavsett hur det drabbar verksamheten.
Vårdförbundet deltog i riskanalysarbetet inför den förändrade arbetstidsförläggningen.
– Allvarliga risker som lyftes bemötte arbetsgivaren med åtgärden att följa arbetstidslagen. Men den reglerar inte tiden då vi är på arbetet utan tiden mellan arbetspassen och ger alltså liten vägledning i dessa frågor. Vi tror inte att det här kommer att gagna verksamheten och befarar att sjukhusledningen tappar i trovärdighet även hos cheferna, säger Kristin Sibbmark Williamsson.
Patientsäkerheten påverkas
Flera medlemmar, mest sjuksköterskor och barnmorskor, som inte står ut med att jobba under de nya arbetstidsförhållandena på Akademiska ringer och vill ha Vårdförbundets hjälp att hitta ett sätt att slippa stanna under uppsägningstiden.
På infektionskliniken startade medarbetarna ett upprop och lämnade över protestlistor till sjukhusdirektören vid en manifestation för några veckor sedan, för att man tycker att besparingarna påverkar patientsäkerheten.
– Det går inte att bara räkna huvuden på rader, man måste se vad huvudena står för, alltså kunskapen under arbetspasset. Om alla ska rotera över dygnet kan patienter gå miste om vissas specialistkunskaper. De här nya arbetsschemana kommer i en olycklig tid då vi just har lämnat flera anmälningar till Arbetsmiljöverket på grund av många överbeläggningar.
Enligt Kristin Sibbmark Williamsson vet sjukhusledningen ännu inte om det blir några uppsägningar eller om de fyra procent som personalkostnaderna ska minskas med kan klaras med pensionsavgången och genom att vikariat inte förlängs.
Göra om och göra rätt
– Vi har fått reda på att fyra procent motsvarar 325, men får inte svar på om det är antal medarbetare eller årsarbeten.
Uppsala är det enda landstinget som inte får en krona av vårdgarantipengarna eftersom köerna är för många. Till exempel har ortopedkliniken ställt in 22 planerade operationer per dag på grund av sjuksköterskebrist.
– Jag hoppas att samtalen vi ska ha med arbetsgivaren blir konstruktiva. Att ledningen inser att det blivit fel, gör om och gör rätt, säger Kristin Sibbmark Williamsson.