Äldre människor vill inte klaga och vara till besvär. Det kan vara en orsak till att långvariga smärtor i muskler, leder och skelett ofta är underbehandlade och att den äldre håller sin smärta för sig själv. Ett skäl kan vara språkbruket i vården.

Tonar ner smärtan

– De gamla använder inte ordet smärta när de beskriver sitt onda, utan säger att det ömmar, gör ont, molar och värker. Vården däremot frågar kanske efter smärta och det kan vara en förklaring till att de gamla då inte svarar ja.

Det tror Catharina Gillsjö kan vara en bidragande orsak till att de ofta inte får den hjälp och det stöd de behöver.

Hon är distriktssköterska och lektor i omvårdnad på högskolan i Skövde och har arbetat med äldre i många år och sett att svåra smärtor i muskler, leder och skelett är vanliga.

Catharina Gillsjö har gjort sina studier i Sverige. Men eftersom högskolan i Skövde hade ett samarbete med universitetet i Rhode Island i USA erbjöds hon att göra sitt avhandlingsarbete där. Hon nappade, åkte dit och läste de kurser som krävdes och avlade sin doktorsexamen 2012.    

I sitt avhandlingsarbete har hon intervjuat 19 hemmaboende personer, 66–88 år gamla, om hur de hanterar sitt dagliga liv med konstant smärta. Fyra förhållningssätt utkristalliserade sig: några kämpar, andra anpassar sig, en del ignorerar smärtan och någon resignerar.

En dag i taget

Gemensamt för dem alla var att de försökte hantera och lära sig leva med smärtan. De tog en dag i taget. För att inte vara till besvär led de i tysthet, klagade inte och provade sig fram för att uthärda smärtan i vardagen. Att röra på kroppen och ha dagliga rutiner hjälpte dem att balansera den.

Genom att föra en dialog med sig själva var de sin egen coach som hjälpte dem att stå ut och göra saker som till exempel att gå upp ur sängen. De försökte också ta vara på det som gav livet mening och träffade familj och vänner när kraften fanns.

– Sjuksköterskan behöver vara lyhörd och inte automatiskt sätta smärtproblematiken i främsta rummet, säger Catharina Gillsjö.

Hemmets betydelse

Hon har tidigare i många år arbetat med äldre och fascinerats av hur stor betydelse hemmet har för gamla människor och hur långt de kan sträcka sig för att bo kvar så länge som möjligt. Avhandlingens två första artiklar kom därför att handla om det. Hon fann att hemmet är intimt integrerat med livet och den äldre personen själv, som egentligen inte kunde tänka sig att leva utan sitt hem. Samtidigt var de medvetna om att den dagen kunde komma när det blev nödvändigt att flytta, men det ville de helst inte tänka på.

Långvarig smärta kan vara ett hot om att tvingas lämna sitt hem. Men den äldre fokuserar på att uthärda och lära sig leva sitt dagliga liv trots smärta – inte på smärtan i sig.

– Det är därför viktigt att sjuksköterskan fokuserar på att hjälpa och stödja den äldre personen i sitt vardagsliv med utgångspunkt från dennes behov sett ur ett helhetsperspektiv och inte enbart med fokus på smärtan, säger Catharina Gillsjö.