Den svenska debatten om våld i nära relationer har förbisett att det finns ett stort mörkertal bland äldre som drabbas av våld i hemmet, anser Stockholms äldreborgarråd Joakim Larsson (M), socialborgarrådet Marie Ljungberg-Schött (M) och Britt-Inger Saveman, professor i omvårdnad vid Umeå universitet.

Skyldighet att anmäla vid misstanke

De vill se en lag som gör medarbetare inom äldreomsorgen, hälso- och sjukvården och socialtjänsten skyldiga att anmäla vid misstanke om fysiskt eller psykiskt våld mot äldre i nära relationer.

Sveriges kommuner har ett ansvar att arbeta med frågorna – men en ny lagstiftning skulle göra stor skillnad i förutsättningarna för det arbetet, anser de tre.

"I en sådan ny lagstiftning bör ett imperativ att följa upp och åtgärda missförhållandena finnas. Annars är en överhängande risk att den blir verkningslös – för det är inte bara straff för en förövare som behövs", skriver de.

Att förstå hur våldet ser ut är första steget mot att lösa problemet, konstaterar de. Det kan förutom våld och kränkningar till exempel vara försummelse från den som har ansvar för omvårdnad i hemmet. Medveten vanvård, felaktig medicinering, otillräcklig föda eller att den utsatta äldre inte får hjälp med sin hygien.

Svagt socialt nätverk och isolering

I Brottsoffermyndighetens omfångsundersökning 2001 uppgav 16 procent av de äldre kvinnorna att de hade utsatts för våld efter att ha fyllt 65 år. Andra undersökningar har gett högre siffror.

Nationellt centrum för kvinnofrids rapport Våld i nära relationer 2010 konstaterade att riskerna ökade markant för människor med ett svagt socialt nätverk och isolering, och att gruppen äldre över 80 år löper en två till tre gånger högre risk att utsättas eftersom risken för demens och annan kognitiv begränsning ökar med hög ålder.