Rapporten grundar sig på inspektioner som myndigheten gjort vid nio landsting mellan åren 2005 och 2010. Vid inspektionerna har all verksamhet med joniserande strålning, det vill säga röntgendiagnostik, nukleärmedicin och strålbehandling, granskats av myndigheten.

Var femte datormografi onödig

Och resultaten är i mångt och mycket nerslående. Bland annat fastslår Strålsäkerhetsmyndigheten att var femte datortomografi görs i onödan, detta eftersom det lagstadgade kravet på berättigande inte uppfylls. De landsting som innefattats av granskningen är Jämtland, Västernorrland, Stockholm, Jönköping, Gävleborg, Halland, Värmland, Västmanland och Kronoberg.

– Det vi tycker är slående är att det är samma typ av brister som dyker upp i landsting efter landsting. Och även i de inspektioner som vi gjort efter 2010 ser vi att samma typ av problem kommer igen, säger Anders Frank, inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.

"Styrs inte på rätt sätt"

Samtliga landsting visade på fel i strålskärmning av lokaler, hantering av utrustning och praktiskt genomförande av undersökningar och behandlingar. Sex av de nio inspekterade landstingen kunde inte heller säkerställa att lokalerna som används för röntgen och nukleärmedicin uppfyllde kraven. Dessutom saknade i stort sett alla landsting rutiner och riktlinjer för hantering av avvikelser.

– Vi har härlett det till att verksamheterna helt enkelt inte styrs på rätt sätt. Förr i tiden sköttes strålskyddsfrågorna oftast av en sjukhusfysiker. Men i takt med att landstingen blivit allt mer centralstyrda har strålskyddsorganisationerna halkat efter och hamnat vid sidan om. Det gör att de som driver frågorna i dag ofta sitter på fel position i hierarkin, säger Anders Frank.

Strålskyddsutbildningen bristfällig

Andra brister som konstateras är avsaknaden av utbildning. Enligt Anders Frank är röntgenavdelningarna för det mesta kunniga inom strålskydd, problemen finns i stället på andra delar av sjukhusen.

– Tittar man till exempel på operationsavdelningarna är det en annan historia. Där har personalen oftast inte den strålskyddsutbildning som behövs, säger han.

Strålsäkerhetsmyndigheten har med anledning av bristerna ökat sina inspektioner de senaste två åren. Framöver kommer man också att tydliggöra de krav som ställs på landstingen.