Slutsatsen kom efter att patientsäkerhetsprofessorn Richard Cook i sitt anförande, något tillspetsat, uppmanade vården att sluta rapportera. Han påstod att de 50 000 rapporter som vården i Sverige har samlat in inte lett någonstans.

Lite provocerande hävdade han att det skrivs alldeles för mycket regler, riktlinjer och rapporter i vården som mer stör och stjäl tid än underlättar vården och patientsäkerheten.

Stjäl tid

– Vi ska inte kasta ut barnet med badvattnet, men vi har varit dåliga på att använda rapporterna för att se vad vi har gjort. Och får jag ingen feed-back så stjäl min rapportering tid från patienten, sa Margareta Berglund-Rödén, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västernorrland med ett förflutet som ortoped.

Samtidigt höll hon med om att vården har en tendens att överbyråkratisera.

– Bara i vårt landsting har vi 6 000 styrdokument, ingen kan känna till dem alla. Och problem löses ofta med nya regler eller nya checklistor.

Levt sitt eget liv

Annica Örn, patientsäkerhetssamordnare i landstinget Östergötland konstaterade att avvikelserapporteringen har levt sitt eget liv i många år. Eva Granvik, koordinator för det svenska registret för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, poängterade att resultaten ska gå tillbaka till patienten.