– Man tvivlar på sig själv i yrkesrollern, tycker att ens anseende tagit skada, ägnar sig åt självrannsakan och en del drabbas av depression och sjukskrivning, berättade professor Magna Andreen Sachs på ett seminarium om hur man hanterar säkerhetsrisker och stöttar personalen.

Utifrån ett hundratal lex Maria-anmälningar intervjuades tio läkare, nio sjuksköterskor, en undersköterska och en biomedicinsk analytiker om sina upplevelser.

– De flesta jobbade vidare men var extra noga och rädda för att göra fel. Oftast var relationen till kollegerna opåverkad, men en tredjedel kände av fientlighet och utstötning. Omgivningens bemötande hade stor betydelse. Både ledningens, kollegernas och familjens stöd var viktigt, sade Magna Andreen Sachs.

För de flesta var hanteringen av anmälningarna höljd i dunkel, de visste inte hur gången hade varit och fick heller aldrig reda på vad beslutet blev.

Det stöd de intervjuade hade velat ha var att få prata om händelsen och ha någon som lyssnade. De hade velat gå igenom det inträffade steg för steg så att de hade kunnat lära av det som hänt och få gehör för bakomliggande orsaker. Helst hade de också velat få reda på hur det gick, fått bekräftelse trots det som hänt och blivit tillfrågade om hur de mår.