Efter många års målmedvetet arbete är Karlskoga lasarett på väg att uppfylla sin nollvision när det gäller vårdskador. Samtidigt har antalet sjukdagar på grund av belastningsskador minskat drastiskt. Här går patientsäkerhet och god arbetsmiljö hand i hand.

– Nyckeln till framgång är att det har skapats en kultur utifrån vår nollvision, där alla oavsett yrkeskategori tar ansvar och jobbar mot samma mål, sade Lena Adolfsson på Vårdförbundets seminarium om vårdskador och arbetsmiljö i Almedalen.

Sparar mycket pengar

Medan andelen patienter med trycksår ligger på 15 procent i snitt i Sverige är det bara en procent i Karlskoga. Antalet sjukdagar på grund av belastningsskador har gått ner från närmare 4 000 under 1990-talet till drygt 100 under 2000-talet. Det sparar både pengar och lidande för patienter och personal.

– Vi har väldigt nöjda medarbetare. 95 procent säger att de skulle rekommendera en vän att arbeta på Karlskoga lasarett, säger Lena Adolfsson.

Både publiken och övriga paneldeltagare var djupt imponerade av det som åstadkommits i Karlskoga och var överens om att det finns mycket att lära av det goda exemplet.

– Det är viktigt att ha tydliga och gemensamma mål i hela organisationen, sade Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Internationell undersökning

Carol Tishelman, professor i omvårdnad vid Karolinska institutet, berättade om den stora internationella undersökningen RN4CAST som visar hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten. I undersökningen ingår drygt 11 000 svenska sjuksköterskor och det visar sig att det finns ett tydligt samband mellan sjuksköterskornas arbetsmiljö och brister i omvårdnaden.

Undersökningen visar att när det är för få sjuksköterskor hinner de bland annat inte:

  • Trösta och samtala med patienter och närstående.
  • Se till att patienterna får adekvat övervakning.
  • Vända patienterna så ofta som behövs.
  • Undervisa patienter och närstående.

– Med de korta vårdtider vi har i dag är det lätt att förstå vilka konsekvenser det får när patienter skickas hem efter en operation utan att ha fått kunskap om hur de ska sköta ett sår eller en kateter, sade Carol Tishelman.

Omvårdnaden måste fungera

Sineva Ribeiro framhöll att fantastiska medicinska framsteg och lyckade operationer inte hjälper patienten om omvårdnaden inte fungerar.

– Omvårdnadskunskapen måste bli en del av sjukvården för det är där en stor del av vårdskadorna sker, sade hon.

Görans Stiernstedt från SKL, Sveriges kommuner och landsting, höll med om att det är viktigt att koppla ihop arbetsmiljö och patientsäkerhet.

– Egentligen är det logiskt att om man tycker att det är kul att gå till jobbet och får tillräckligt med utrymme för att kunna påverka sin arbetsmiljö så får man bra resultat, sade han.

Ledarskapet viktigt

Under paneldiskussionen var deltagarna ense om att ledarskapet är en viktig faktor, men Carol Tishelman ville problematisera frågan:

– I våra undersökningar ser vi att sjuksköterskor anser att sjukhusledningen inte lyssnar på dem när de kommer med förslag för att förbättra patientsäkerheten. Dessutom saknas det sjuksköterskor i de ledande positionerna.

Och Lena Adolfsson, som själv är barnmorska och numera sjukhusdirektör, kom med ett avslutande råd:

– Det behövs ett starkt ledningsengagemang och en kontinuitet. Det vi gjort kan man göra även på de stora sjukhusen i Stockholm.