När prostatacancer sprider sig bildas oftast tumörer i skelettet. Därför ansågs skelettröntgen hos män med lågrisktumörer i prostatan under en lång tid vara nödvändig. Men på senare år har forskning visat att om cancern upptäcks tidigt och har en låg malignitet är undersökningen överflödig. 

Ändrad rutin

Därför har Nationella prostatacancerregistret länge arbetat för att minska antalet skelettröntgenundersökningar hos män med prostatacancer. Ett arbete som nu visats sig bära frukt. Sedan början av 2000-talet har skelettröntgen minskat radikalt inom patientgruppen, från 45 procent till 3 procent.

– I början av 2000-talet skelettundersöktes nästan hälften av alla män med prostatacancer av lågrisktyp, trots att risken för metastaser är nästan obefintlig bland dessa män som diagnostiserats mycket tidigt med en liten tumör i prostata med liten elakhetsgrad och lågt PSA-värde, säger Pär Stattin, professor i urologi vid Umeå universitet som lett studien.

Nästa obefintlig risk

Antalet män i Sverige som diagnostiseras med prostatacancer och lågrisktumörer har ökat rejält under tidsperioden. Samtidigt har andelen patienter som har haft skelettmetastaser när de fått sin cancerdiagnos halverats under samma, från 20 procent till 10 procent. Mer än hälften av de män som diagnostiseras med prostatacancer har i dag små tumörer där risken för skelettmetastaser är nästan obefintlig.

Studien är ett samarbete mellan universiteten i Umeå, Uppsala och New York. Resultatet har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of the National Cancer Institute.