Allt fler extremt för tidigt födda barn räddas till livet i Sverige. Samtidigt drabbas vart nionde barn av funktionshinder så som CP-skador eller försenad intellektuell utveckling.

Mer hjärnfokus

På neonatalavdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala utökar man nu därför sina tillsynsområden. Från att tidigare ha haft andning och tillväxt som främsta fokus ska övervakningen av hjärnan nu bli minst  lika viktig.
– Alla beslut, både i omvårdnad och medicinskt, ska syfta till att skydda sköra eller omogna barns hjärnor, säger Erik Normann, verksamhetschef för neonatalvården på Akademiska sjukhuset.

Stadig utveckling

Utvecklingen på området har varit mycket positiv de senaste decennierna, bland annat kan över hälften av alla barn födda i graviditetsvecka 23 i dag räddas utan allvarligare komplikationer, detta jämfört med omkring en tiondel av de som föddes före vecka 28 på 70-talet.

Med det nya förhållningssättet, som handlar om att minimera stress och stimuli och att införa nya rutiner för övervakning och avvikelserapportering, hoppas nu Akademiska att vården ska bli ännu bättre.
– Vi ser en potential att ytterligare minska riskerna för bestående neurologiska skador. Och det gäller inte bara de för tidigt födda barnen utan även andra barn som varit med om svår graviditet, förlossning eller neonatalvård, säger Erik Normann.

USA först ut

Inspirationen kommer från USA där man sedan ett par år infört så kallad neonatal neuro-critical care. Först ut var University of California i San Francisco för två år sedan och i april infördes samma synsätt i Stanford.

All personal på neonatalavdelningen berörs av det nya arbetssättet.