Ny forskning visar att kroppens förmåga att producera insulin och cellernas förmåga att ta upp socker i blodet varierar beroende på etniskt ursprung.

Forskare vid Diabetescentrum vid Lunds universitet, LUDC, har gått igenom 180 publicerade artiklar.  74 grupper med afrikanskt, europeiskt/nordamerikanskt och östasiatiskt ursprung har ingått i studien. Drygt 3 800 individer har delats in i tre grupper: friska individer, individer som riskerar att utveckla diabetes och de som har fått diagnosen diabetes typ 2

Forskningen visar att afrikaner har en sämre insulinkänslighet, men att de kompenserar det med att utsöndra större mängder insulin. Hos östasiater är det tvärtom, vilket innebär att de behöver få behandling med insulin tidigare än andra grupper. Européer och nordamerikaner har ungefär lika stor påverkan på insulinproduktion som på insulinkänsligheten.

Flera varianter finns

Det finns åtskilliga varianter av diabetes och arvsanlagen har stor betydelse för vilken variant man utvecklar. Trots det delas sjukdomen främst in i  två grupperingar: typ 1 och typ 2. Över 90 procent diagnostiseras fortfarande som typ 2 diabetes och samma behandlingsmodell används för alla – oavsett ursprung och arvsanlag.

– Typ 2 diabetes innefattar flera olika varianter av sjukdomsförlopp som har det gemensamt att de alla leder till kroniskt förhöjda blodsockernivåer. Utmaningen är att fortsätta kartlägga dessa varianter så att vi kan bli bättre på att förhindra och behandla sjukdomen, säger Damon Tojjar, läkare och doktorand vid LUDC som, tillsammans med kolleger från USA och Japan, har genomfört studien.

I framtiden hoppas han på bättre diagnostiska möjligheter där ett DNA-prov kan leda till att man skräddarsyr behandling utifrån den enskilda patientens arvsanlag.

Inte längre åldersdiabetes

Att kalla typ 2 diabetes för åldersdiabetes är inte heller riktigt längre, eftersom övervikt och stillasittande har bidragit till att många drabbas redan i unga år. Men även normalviktiga får diabetes och tidigare forskning vid LUDC har visat ett tydligt samband med stress.

– Det är av särskilt intresse för oss inom vårdsektorn som inte sällan får växla mellan att jobba dag och natt. Ändrade sömnvanor och annat försätter kroppen i en stress som kan vara skadlig i längden, säger Damon Tojjar.