För några år sedan presenterade hon sin forskning: med snabbt omhändertagande och obruten vårdkedja minskar patienternas lidande och de tillfrisknar snabbare efter sin höftfraktur.

Det har förändrat den svenska vården. I dag arbetar de flesta av de 54 sjukhus som opererar höftpatienter enligt hennes modell.

Ingen pappersprodukt

– Häftigt att min forskning inte bara blev en skrivbordsprodukt, säger Ami Hommel som är ortopedsjuksköterska och docent vid institutionen för hälsa, vård och samhälle i Lund.

Nu vill hon fortsätta att förändra och har hittat plattformar för det. Sedan ett tiotal år finns ett internationellt nätverk för ortopedsjuksköterskors organisationer, ICON, International collaboration of orthopaedic nursing. Där är hon nu ordförande och nätverket växer.

– Gå med, uppmanar hon på den internationella kongressen för sjuksköterskor i Melbourne, Australien, där nära 4 000 personer från 120 olika nationer deltar den här veckan.

Ger nya idéer

Nätverka ger nya idéer. Själv är Ami Hommel till exempel intresserad av hur sjuksköterskor i Stoke i England arbetar. Varje månad sätter de sig ner och pratar igenom varje patient som har dött. Vad hade de kunnat göra annorlunda?

– Hos oss i Sverige sker det bara om någon avlider och det är uppenbart att vi har handlat fel.

ICON har hittills tagit fram två studier om den akuta vården av höftfrakturer hos bensköra patienter. Sju länder och tre kontinenter har deltagit.

Vill standardisera kompetenskrav

Nätverket försöker också att standardisera kompetenskraven för sjuksköterskor som på olika positioner arbetar med ortopedpatienter.

För enskilda sjuksköterskor och andra inom vården finns nu också nätverket Fragility fracture network. Det arbetar för att osteoporos ska förebyggas och frakturerna därmed bli färre.