Cytodiagnostiker granskar cellprover från patienter för att upptäcka sjukliga förändringar. För att bli cytodiagnostiker krävs att man är utbildad biomedicinsk analytiker och har gått ett magisterprogram om 60 högskolepoäng, en utbildning som hittills enbart funnits vid Karolinska institutet.

15 platser

Men nu har lärosätet beslutat att ställa in höstens magisterprogram inom klinisk cytologi med 15 platser. Istället vill man ta fram en ny utbildning. Förra året föreslog den statliga patientutredningen en tvåårig masterutbildning som även skulle ge studenterna kompetens att ta hand om vissa vävnadsprover.

Det här drabbar de 26 sökande som har programmet som förstahandsval, samt ytterligare 21 som har sökt till utbildningen.

Anne Berndt, förbundsombudsman för Vårdförbundet, beklagar nerläggningen och säger att den kommer som en överraskning.

– Arbetsuppgifterna kommer ju inte på något sätt att försvinna. Men förhoppningsvis är tanken är att se över programmet och komma tillbaka med något som är mer relevant för framtida behov.

Ingen legitimation

Detta är inte det enda bakslaget för yrkeskåren, regeringen har även beslutat att cytodiagnostiker inte ska få legitimation.

År 2006 ansåg riksdagen att det vore önskvärt med legitimation för cytodiagnostiker och gav ett uppdrag till socialdepartementet om att utreda om det fanns några hinder för införandet av en legitimation. Utredningen såg inga hinder. Men det gjorde alltså regeringen.

Såväl Vårdförbundet som biomedicinska analytikernas yrkesorganisation, IBL, har sedan tidigare sagt nej till legitimation.

– Biomedicinska analytiker har redan legitimation och det ökar ju inte patientsäkerheten att man är dubbellegitimerad, säger Anne Berndt.

I Sverige finns omkring 200.300 cytodiagnostiker varav 36 är medlemmar i Vårdförbundet. Många valde att lämna såväl IBL som Vårdförbundet när dessa inte vill driva frågan om legitimation för cytodiagnostiker.