Sedan slutet av 1990-talet har det skett en förskjutning i de diagnoser som orsakar sjukfrånvaron. Framför allt har andelen sjukskrivna med psykiska diagnoser ökat kraftigt.

Den psykiska ohälsans betydelse för sjukfrånvaron har därefter kvarstått och närmast förstärkts. Liknande trender har observerats i många andra länder. Psykisk ohälsa har identifierats som ett av vår tids stora folkhälsoproblem av bland andra OECD.

Tidigare muskler och leder

–Tidigare var det mest problem med muskler och leder, men nu är psykisk ohälsa den helt dominerande diagnosen bakom sjukskrivningarna. Vi har analyserat ökningen av nya sjukfall och ser att psykiska diagnoser står ut, säger socialförsäkringsministern Ulf Kristersson.

Men regeringen anser att det behövs mer kunskap om psykisk ohälsa och att förståelsen för förekomsten av psykiska diagnoser inom ramen för sjukförsäkringssystemet behöver öka. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har därför fått i uppdrag att genomföra en analys av sjukförsäkringens utformning och tillämpning för psykiska diagnoser.

S kritiska

Tomas Eneroth (S), vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, anser dock att det redan är känt varför sjukskrivningar till följd av psykisk sjukdom ökar.

– Sjukförsäkringen fungerar inte och dagens regler slår hårdast mot personer som drabbas av stressrelaterade sjukdomar. De behöver rehabilitering och stöd, istället för bli utförsäkrade, säger han i en kommentar till det uppdrag som ISF fått av regeringen.

Enligt Tomas Eneroth är grundproblemet ett arbetsliv som sliter ut människor i förtid – med otrygga anställningar, underbemanning och tjänster med  mycket ansvar men inga befogenheter.

– Nu kanske Kristersson äntligen förstår varför det var fel att lägga ner Arbetslivsinstitutet och försämra arbetsmiljöarbetet, säger han.