Redan när regeringens förslag kom i november kritiserade Vårdförbundet tillsammans med de andra 64 organisationerna i Rätt till vård-initiativet det mycket kraftigt i sitt gemensamma remissvar.

Oklart begrepp kvarstår

Dels för att regeringen bara vill ge barn upp till 18 års ålder vård på samma villkor som resten av befolkningen, dels för att den vård vuxna erbjuds – förutom mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning och vård vid abort – bara ska omfatta vård som inte kan anstå.
Begreppet "vård som inte kan anstå" är för oklart, anser de.

Förslaget går emot det medicinsk-etiska kravet att ge vård efter behov, och öppnar för olika tolkningar, påpekade man bland annat. Dessutom kan vård som tycks kunna anstå leda till att smittsamma tillstånd inte upptäcks i tid och att tillstånd som skulle ha varit lätta att åtgärda försämras och leder till dyrare vård.

– Sedan 2006 har regeringen fått kritik för att papperslösa måste betala all egen vård och asylsökande enbart får vård enligt nivån vård som inte kan anstå. När de nu säger att man i landstingen och på sjukhusen kan tolka detta mer generöst så måste vi jobba med implementeringen, säger sjuksköterskan Anne Sjögren på Rosengrenska/Röda korsets mottagning för papperslösa i Göteborg.

Vill se en utvärdering

Protesterna mot den svenska regeringens ovilja att ge mer vård har genom åren kommit från flera håll, inte minst internationellt har regeringen kritiserats.

Redan 2006-2007 kritiserade FN:s särskilda rapportör för rätten till hälsa, Paul Hunt, Sveriges regering och bad dem att ompröva sin inställning och ge papperslösa och gömda samma rätt till subventionerad hälso- och sjukvård som resten av befolkningen.

– När regeringen nu väljer att gå emot alla protester måste man om ett år eller två göra en utvärdering av konsekvenserna, säger Anne Sjögren.

Sjuksköterskor ringer och gråter

Hon konstaterar att det förutom att det är en humanitär fråga, en vårdetisk fråga, en fråga om mänskliga rättigheter och en folkhälsofråga, också är en arbetsmiljöfråga. Det blir en stressfaktor för vårdpersonalen som tvingas diskriminera en av de mest utsatta grupperna vårdsökande de möter.

– Folk ringer till mig och gråter för att de möter svårt traumatiserade människor som de inte kan hjälpa, som de tvingas behandla sämre. De får svårt att sova på nätterna, säger Anne Sjögren.