Under de senaste 30 åren har det blivit allt vanligare att kvinnor över 40 år föder barn. Under 2011 representerade de fyra procent av alla barnaföderskor. Men på 1800-talet var faktiskt mer än var tionde föderska över 40 åt, tolv procent.

Födde fler barn

Statistiken visar att det var nästan tio gånger vanligare att 40-44-åriga kvinnor fick barn i början på 1870-talet. Bland 1800-talets 45-49-åriga kvinnor var det 20 gånger vanligare.

Såväl barnafödandet som mödrarnas åldrar vid födandet var högt ända fram till 1880-talet, då industrialiseringen tog vid. På den tiden föddes i genomsnitt 4,5 barn per kvinna. Sedan sjönk det successivt ner till 1,7 barn på 1930-talet. Det var i de äldre åldrarna som antalet födslar minskade mest.

Unga mammor på 1970-talet

De äldre mammorna lyste nästan helt med sin frånvaro på 1970-talet. En förklaring som Statistiska centralbyrån, SCB, ger är att p-piller hade börjat få spridning. En annan tänkbar orsak är att normen på den tiden var unga mammor. Genomsnittsåldern bland barnaföderskorna var 26,4 år, förstföderskorna var i snitt 24 år.

Snittet för förstföderskorna ligger i dag på 29 år. Det finns ingen statistik över hur gamla kvinnorna var på 1700‑, 1800‑ och i början av 1900‑talet när de fick sitt första barn. Men i en artikel på SCB:s webb förklarar demografen Lotta Persson att gifter­målet och födelsen ofta gick hand i hand.

Det första barnet föddes i regel just före eller inom något år efter gifter­målet. Medel­ålder för gifter­mål var åtminstone under andra hälften av 1800‑talet 27 år för kvinnor. Lotta Perssons antagande är därför att medel­åldern för först­föd­erskor på den tiden låg kring 27‑28 år.