Verksamheterna har dragits med överbeläggningar i över ett år. Bara i förra veckan hade man 42 överbeläggningar på tisdagen, 21 på onsdagen och 20 på torsdagen. Många arbetar redan dubbla pass.

Den extra enhet, vårdenhet i beredskap, Vib, som ska kunna öppna med kort varsel när patienttrycket är särskilt högt, har hittills i år varit öppen i fyra kortare perioder. Men enligt facken stängs den varje gång för snabbt igen.

Ingen återhämtningstid

– Syftet var att skapa en bättre arbetsmiljö, då borde enheten vara öppen en tid även sedan platssituationen förbättrats. Vi har begärt det så att personalen hinner återhämta sig, säger Vårdförbundets huvudskyddsombud Katarina Kullenberg-Åke.

Cheferna får ta in personal men enheten är svår att bemanna eftersom det råder stor brist på både undersköterskor och sjuksköterskor. Oftast tas personalen från ett externt bemanningsföretag.

– Vi vill att arbetsgivaren säkerställer rätt bemanning i förhållande till den vårdtyngd vi har, vi vill inte ha några överbeläggningar. I Västra Götalandsregionens budget för 2013 står det att man ska sträva efter att inte ha överbeläggningar eftersom det äventyrar både patientsäkerheten och medarbetarnas arbetsmiljö, säger Katarina Kullenberg-Åke.

60 vårdplatser borta

Sedan 2008 har 60 vårdplatser försvunnit från Sahlgrenska universitetssjukhuset område 2 –verksamhetsområde medicin, geriatrik och akut – som är det officiella namnet på de tre enheterna. En avdelning med 18 platser stängde helt och hållet, medan två med 20 platser var flyttades. Den ena till ortopedin och den andra till en stroke-enhet.

I sin arbetsmiljöanmälan till ledningen kräver facken också tillräckligt antal medicinskteknisk utrustning och ett omvårdnadsutrymme på minst 80 centimeter runt sängarna. Det är inte ovanligt med fem patienter på en sal för fyra, tre på en sal för två och patienter i behandlingsrum, korridorer, dagrum och tvättutrymmen.

– Då ökar risken att personalen drabbas av belastningsskador, det går inte att använda liftar när det ligger fem på fyrasalarna. Smittorisken ökar patienterna emellan. Och utrymningsvägarna försvåras, konstaterar Katarina Kullenberg-Åke.

Sjukskrivningarna ökar

I dag är patientomsättningen hög på enheterna. Under ett dygn kan det ligga tre patienter i en säng, skriver facken i sin anmälan. Personalen hinner knappt med den basala omvårdnaden längre, de blir ständigt avbrutna i arbetet, tappar kontrollen över det de håller på med, har svårt att följa PM och rutiner. De hinner inte heller dokumentera avvikelser och tillbud.

I sin anmälan beskriver fackförbunden en situation vi kunnat läsa om många gånger i andra anmälningar. Sjuksköterskor som går hem och gråter efter sina arbetspass, har sömnproblem och är rädda att göra fel. Ökande sjukskrivningar för att arbetsbelastningen är för hög så de inte orkar och hinner det de vill, och för att de känner att de tummar på patientsäkerheten.

Hotande kompetensflykt

– Medarbetarna är mycket rädda att de inte ska få ut sina semestrar när det redan nu ser ut så här. Det är hög risk för kompetensflykt, säger Katarina Kullenberg-Åke.

Förutom att en kopia har gått i väg till Arbetsmiljöverket har anmälan även Socialstyrelsen fått en kopia, eftersom sjusköterskorna är rädda för att de patientsäkerhetsrisker som råder kan slå mot deras legitimation.

Senast den 20 mars vill facken ha arbetsgivarens svar på sin skrivelse, med en redovisning av kortsjukfrånvaro, övertid, mertid och antalet dubbelpass medarbetarna haft sedan den första januari.