Debattörerna inser att förslaget innebär ett angrepp på det egna beslutsfattandet, men anser det motiverat utifrån röktobakens avsevärda antal personliga tragedier och skadeverkningar för samhället . Över 80 procent av all lungcancer orsakas av tobaksrökning. I Sverige stiger siffrorna, något som brukar förknippas med att kvinnor började röka i större utsträckning för några decennier sedan.

Inga moralister

"Vårt syfte är inte att plåga svårt tillvanda rökare utan att få dem att gå över till andra former av nikotin. Vi har inte en moralisk utgångspunkt, men vi är skrämda av den utomordentligt stora risken att rökarna (aktiva och passiva) ska drabbas av lungcancer och andra svåra sjukdomar," skriver debattörerna.

Rökning anses vara den näst största hälsorisken efter högt blodtryck för världens befolkning och kan förutom lungcancer också leda till exempel till cancer i munhåla och svalg, matstrupe och urinblåsa, samt till kol och hjärt-kärlsjukdomar. Nya Zeeland har redan beslutat om förbud från 2025 och Finland från 2040.

Det här är deras handlingspan:

  • Begränsa försäljningen till vissa ställen, till exempel apotek.
  • Upprätta införselkvoter med gradvid minskning.
  • Ge gratis rökavvänjning.
  • Tillåt röktobak endast i neutrala förpackningar med framträdande varningstext.
  • Höj priset gradvis med en extraskatt på 20 öre redan nu, där 10 öre går till forskning på rökorsakade sjukdomar.

Debattartikeln kommer samtidigt som två rapporter läggs fram. "Skolelevers drogvanor 2012", från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, ger både positiva och negativa insikter. Rökdebuten har höjts sedan 2004 och andelen flickor som röker i årskurs nio har sjunkit, men på gymnasiet har andelen ökat.

4 000 dödsfall

Tobaksrökning orsakar omkring 4 000 dödsfall i cancer i Sverige varje år, skriver Cancerfonden i sin åttonde version av Cancerfondsrapporten som också presenteras i dag. Fonden vill se neutrala cigarettpaket med varningsbilder och ett exponeringsförbud i butiker.

Rapporten pekar också på att den kliniska forskningen tappar mark i Sverige för att vårdpersonalen har svårt att hinna med att forska. Under 2004 fick över 8 000 svenska patienter i studier testa nya läkemedel mot bara drygt 3 000 patienter 2011.