I ett skarpt formulerat uttalande säger Vårdförbundet, tillsammans med 21 andra organisationer, nej till att att använda begreppet "vård som inte kan anstå". Papperslösa bör prioriteras på samma sätt som alla andra, allt annat är diskriminerande.

När regeringen beslutade att papperslösa skulle få rätt till "vård som inte kan anstå" blev det genast diskussion om begreppet. Socialstyrelsen fick då i uppdrag av regering att definiera det och bad vårdprofessionerna om hjälp. I sitt svar till Socialstyrelsen konstaterar de nu att begreppet varken är anpassat till eller användbart i sjukvården.

I stället bör regeringen gå tillbaka till de principer som slogs fast utredningen "Vård efter behov och på lika villkor" där det sägs att asylsökande och papperslösa ska ges vård på samma grunder som alla andra i Sverige.

Allas lika värde

– Det går inte att hitta någon bra definition på begreppet "vård som inte kan anstå". Vården blir osäker och godtycklig och riskerna för patienten ökar. Därför bör det inte användas, säger Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd.

De 22 organisationerna lyfter fram de prioriteringsprinciper som riksdagen redan 1977 beslutade ska gälla i vården. De pekar särskilt på portalprincipen om allas lika värde och behovs- och solidaritetsprincipen.

–Tvingas vi diskriminera i vården vore det klädsamt att få veta hur det ska gå till, säger Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd.

Vård efter behov

Att föra in en prioriteringsgrupp till gagnar varken patientsäkerheten eller förtroendet för vården utan riskerar tvärtom att skapa en sämre och mer godtycklig vård för stora patientgrupper, menar man.

En grundläggande princip för vårdprofessionernas yrkesetik är att ge vård efter behov.

– För varje person vi möter ska vi annars göra en personlig bedömning av vårdbehovet, men inte för papperslösa. Vi ställer inte upp på det, säker Svensk sjuksköterskeförenings Inger Torpenberg.

En fråga om moral

Begreppet "vård som inte kan anstå" är en skrivbordsprodukt som man i efterhand försöker fylla med innehåll. Det bottnar inte i vårdens vardag med sin uppdelning i akut och planerad vård, anser undertecknarna. Att införa juridiska hinder för vård i rätt tid till rätt patient kan äventyra patientsäkerheten.

–Det är en moralisk fråga hur vi väljer att behandla människor i det här landet. Vi hoppas att den här frågan kommer upp i valrörelsen, säger Thomas Flodin.