I Sverige finns det ingen reglering som vare sig tillåter eller förbjuder surrogatmödraskap, trots att allt fler ofrivilligt barnlösa svenskar får barn genom surrogatmödrar i andra länder. 

– Det måste vara tydligt vem som är förälder när barnet föds. Detta är något som endast kan uppnås genom en tydlig och klar lagreglering, säger Jane Stoll, universitetsadjunkt och doktorand i civilrätt vid Uppsala universitet.

Barnets bästa

Hon utgår i sin avhandling från att det är bäst för barnet att ha rättsliga föräldrar när det föds och att det måste prioriteras före de vuxnas önskan att bli föräldrar.

Jane Stoll identifierar de problem som kan uppstå, föreslår alternativa lösningar för fastställande av faderskap och beskriver hur man reglerat frågorna i Israel och Storbritannien.

Smer vill tillåta

– När det saknas uttrycklig reglering uppstår i många fall en osäkerhet rörande de berörda parternas familjerättsliga status, inte bara för de blivande föräldrarna, surrogatmodern och hennes partner, utan också och i synnerhet för barnet, säger Jane Stoll.

Hon vill till exempel att alla tvivel om vem som är barnets rättsliga mor undanröjs och att lagstiftningen tydligt anger att även vid surrogatmödraskap är det den kvinna som föder barnet som är den rättsliga modern.

Jane Stoll försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet i morgon.

Kritisk kvinnolobby

I vintras föreslog en majoritet i Statens medicinsk-etiska råd, Smer, att det under vissa förutsättningar ska bli tillåtet med surrogatmoderskap även här i Sverige.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska ta ställning om metoden att få barn genom surrogatmödraskap ska tillåtas och nyligen förklarade jämställdhetsministern Maria Arnholm (FP) att hon är positiv om inte pengar är inblandade.

Sveriges kvinnolobby, som är en paraplyorganisation för över 40 kvinnoorganisationer, var mycket kritisk mot beskedet.

– Det är en handel med kvinnors kroppar, det är en handel med kvinnors organ, det är en handel med barn, vare sig man får betala 1 000 kronor, 100 000 kronor, eller kanske ett öre, kommenterade Gertrud Åström, ordförande för Sveriges kvinnolobby i Ekot.