Den globala uppvärmningen innebär att värmeböljorna blir fler, längre och intensivare. Det går redan att se att detta påverkar mortaliteten. Forskning visar att dubbelt så många dött i förtid på grund av det allt varmare klimatet.

Forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet ser i en ny studie tydliga samband mellan extrema temperaturer och dödssifforna. Det gäller både kyla och värme.

De har studerat i vilken utsträckning dödlighet var kopplad till extrema temperaturer i Stockholm under tiden 1980-2009. För att kunna bedöma vad som är extrema temperaturer har de jämfört den aktuella perioden med år 1900-1929.

–Dödligheten kopplad till extrem värme var fördubblad, jämfört med om vi inte hade haft klimatförändringarna. Dessutom såg vi att även om vintrarna blivit mildare inträffade extremt kalla perioder oftare, vilket även det bidrog till en liten ökning av dödligheten under vintermånaderna, säger Daniel Oudin Åström, doktorand i Yrkes och miljömedicin.

Fler avlidna i hela landet

Även om 300 dödsfall på en 30-årsperiod är en relativt låg siffra så gäller detta bara Stockholms län. Omvandlat till hela Sverige motsvarar det omkring 1 500 avlidna utöver det normala. För hela Europa stiger siffran dramatiskt. Dessutom har forskarna bara studerat de extrema temperaturerna.

– Studieresultatet visar inte någon anpassning hos svenskarna för att möta det varmare klimatet med till exempel luftkonditionering i äldres bostäder. Det kanske beror på den psykologiska faktorn, att svenskar ofta blir glada när de varma dagarna kommer, säger Daniel Oudin Åström.

Mycket skulle kunna göras för att förhindra onödiga dödsfall i sommarvärmen. Förutom luftkonditionering på sjukhus och äldreboende finns de livräddande insatserna inom omvårdnad, som att hjälpa äldre patienter och brukare att dricka mer och klä sig lättare.

Extra känsliga patienter

–Det behövs mer information ut i vården. Botkyrka kommun har lyckats bra, de informerar om vad som är farligt vid en värmebölja och kartlägger vilka brukare som är extra känsliga., säger Daniel Oudin Åström.

Förutom de äldre är kroniskt sjuka med demens, hjärtsvikt, ischemisk hjärtsjukdom eller kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol, riskpatienter. Just denna studie visar ingen ökning av dödsfall vad gäller barn.

Studien publiceras i tidskriften Nature Climate Change.