Den viktigaste nyheten är att man beslutade införa ett elektroniskt yrkeskort för att det ska gå snabbare och enklare att söka jobb inom sitt yrke inom alla EU-länder.

Samtidigt är det viktigt att olämpliga personer snabbt kan stoppas i sin yrkesutövning. Därför införs också ett varningssystem. Det ska hindra en person som har blivit avstängd i sitt yrke, på grund av brott eller disciplinåtgärder, från att flytta till ett annat land och börja arbeta där. Alla EU-länder ska informeras inom tre dagar om domar eller beslut om avstängning.

Språktest för att bli godkänd

Språkkunskaper har varit en stor diskussionsfråga. Flera länder och yrkesorganisationer har pekat på att det är en fråga om patientsäkerhet när det gäller vårdpersonal. I det nya direktivet sägs därför att det ska bli möjligt att använda språktest innan någon godkänns, men de måste utformas så att de är rimliga och nödvändiga för yrket.

I direktivet betonas också att arbetsgivaren har en viktig roll för att kontrollera de språkkunskaper som behövs på arbetsplatsen.

Sjuksköterskeutbildningen

Alla EU-länders sjuksköterskeutbildning måste omfatta minst tre år, men det har varit mycket debatt om vilka krav som ska ställas på den förberedande utbildningen. Nu blev det, som Vårdfokus tidigare berättat, en kompromiss där både tio och tolv års grundläggande skola godkänns.

Den treåriga sjuksköterskeutbildningen ska omfatta minst 4 600 timmar, varav minst en tredjedel ska vara teoretisk och minst hälften klinisk/praktisk.

Det sägs också tydligt att sjuksköterskor ska kunna leda ett arbetslag och det finns en lång lista med krav på vad en sjuksköterska ska kunna inom sitt yrke och som poängterar sjuksköterskeyrkets självständighet och oberoende.

Krav för barnmorskor

Även när det gäller barnmorskor betonas kunskaperna och yrkets självständighet starkt. För utbildningen finns flera vägar, men grunden är tolvårig skolgång och treårig utbildning. För den som är sjuksköterska godkänns en utbildning på antingen 18 månader eller två år.

Den nya lagtexten antogs med stor majoritet av EU-parlamentet, men ska även formellt erkännas av EU:s ministerråd innan den kan träda i kraft. Därefter ska varje land se till att de lever upp till kraven både genom nationell lagstiftning och hur utbildningen utformas på varje lärosäte. För svensk del har det tidigare till exempel visat sig svårt att leva upp till kraven på klinisk praktik i utbildningarna.

Den europeiska sjuksköterskeorganisationen, EFN, säger i en kommentar att de är mycket nöjda med beslutet efter den långa process som varit. "Kvaliteten på utbildningen och mätbara kunskaper står i fokus för framtiden", skriver man på sin hemsida.

För den som vill fördjupa sig i de olika kraven i direktivet finns den text som antogs i EU-parlamentet på svenska (se länk till höger).