I går var Centrum för personcentrerad vård från Göteborgs universitet på plats för att berätta om hur delaktiga patienter och inkännande personal kan förbättra hälsa och minska antalet vårddagar.

– Internationellt sett ligger Sverige lågt när det gäller att göra patienter delaktiga i vården. Personcentrerad vård innebär att personalen gör patienten till partner i vården, berättade Kerstin Dudas, sjuksköterska och lektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa.

Mer följsamhet

Genom att lyssna på patienten, utveckla partnerskapet och göra en hälsoplan för vistelsen på sjukhuset, som utvärderas varje dag, lyckas den personcentrerade vården få patienter att bättre följa de behandlingsråd som ges. Arbetsmetoden innebär en förhandling där patient och vårdare blir överens om behandling och vård.

Så visar också en studie av personcentrerad vård av höftledsopererade patienter att de fick bättre smärtlindring, färre trycksår och att antalet vårddagar halverades. Det ledde till en 40-procentig reduktion av vårdkostnaden.

Leder EU-projekt

Deras forskning och arbete har uppmärksammats inom EU. Som Vårdfokus kunde berätta i går har Centrum för personcentrerad vård fått i uppdrag att leda det övergripande EU-projektet We-Care som ska studera hur sjukvårdskostnaderna kan sänkas, samtidigt som kvaliteten bibehålls, eller höjs.

Ytterligare en forskande sjuksköterska berättade om vikten av patientens delaktighet – eller empowerment, som hon kallade det. Annette Nygårdhs doktorsavhandling ingår i forskningsprojektet Bridging the gap vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hennes studier vid en klinik för svårt njursjuka patienter visar att inte ens där kommer patienter på återbesök och följer behandlingsråd.

I intervjuer berättade patienter och närstående att de saknade inbjudningar till samtal med läkare och sjuksköterskor. Annette Nygårdh följde också personal och såg deras vilja till ökat tvärprofessionellt samarbete och till ett annat perspektiv i vården. Hon identifierade också hinder för förändring. 

– För att involvera patienter och deras anhöriga i vården är samarbetet mellan olika professioner viktigt. Men det är svårt att jobba med förbättringsarbete när det vanliga arbetet måste pågå under tiden, sa hon.

Något måste göras

Att vår generella välfärd står inför en finansieringskris och att något måste göras var hälsoekonomer och beslutsfattare, som var de som framförallt deltog i konferensen, överens om.

När deltagarna fick trycka på mentometerknappar för att besvara frågan: Anser du att det finns sjukdomsgrupper som är mindre tillgodsedda än andra? svarade bara tre procent nej. Kanske var det samma tre procent som svarade "ingen alls" på frågan: I vilken utsträckning förekommer ransonering av vård till patienter som har nytta av den?

Hälften blir hundra år

Socialutskottets ordförande, centerpartisten Anders W Jonsson, passade på att påminna om att fler än hälften av dem som föds i dag förväntas uppleva sin 100-årsdag. Den medicinska utvecklingen innebär dyr vård och en befolkning som ställer krav på att få den. Positiva förändringar, tycker han, men för samhället och vården är det en rejäl utmaning.