Det visar forskning från Stockholms universitet som presenterades på barnmorskekonferensen Reproduktiv Hälsa på Arlanda utanför Stockholm.

Nationalekonomen Andreas Madestam har studerat kort- och långtidseffekter av subventionerade p-piller till unga vuxna. Förutom att de leder till färre aborter och färre unga mödrar har de också en del andra, mer oväntade effekter.

Full subvention

– Det är mindre sannolikt att barnen till kvinnor som haft tillgång till subventionerade p-piller föds för tidigt, dör i plötslig spädbarnsdöd eller väger mindre än genomsnittet. Och på längre sikt har deras barn bättre resultat på de nationella proven i högstadiet och har större chanser att komma in i gymnasiet, sa Andreas Madestam.

Han är forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet och leder tillsammans med Emilia Simenova vid Princeton University i USA studien Children of the pill.

I Sverige subventionerades p-piller till unga kvinnor fullt ut mellan 1972 och 1984. Sedan togs subventionen bort under några år men återkom 1989 med en subvention på 75 procent av priset.

Fler universitetsutbildade

Forskargruppen har analyserat data från kvinnor födda mellan 1968 och 1980 som använt subventionerade p-piller. De har jämfört med kvinnor som var för gamla för att få subventionen, med deras jämnåriga som inte använde pillren och med kvinnor som var i samma ålder innan subventionen infördes.

– P-pillersubventionen för 19-24-åringar infördes vid olika tidpunkter och ser olika ut i landstingen och det har gjort det möjligt att studera effekterna, berättade Andreas Madestam.

Bland kvinnor som någon gång under sitt liv använt subventionerade preventivmedel hade 30 procent fler en universitetsutbildning än genomsnittet och hälften av dem högre lön, visar studien. Färre gifte sig tidigt och fler senare än genomsnittet.

Bättre provresultat

– Troligen för att de studerade. Deras äktenskap var också stabilare. Pappan fanns i högre grad kvar i familjen och de rökte i mindre utsträckning – troligen för att barnen var planerade, sa Andreas Madestam.

Bland deras nyfödda barn halverades spädbarnsdödligheten från fyra till två promille, färre hade låg födelsevikt och färre föddes för tidigt. De äldsta barnen i studien har följts upp och hade något högre betyg på de nationella proven i nian, mindre risk att bli underkända i något av ämnena och en högre andel fick gymnasiebehörighet än genomsnittet.

– Vi tror två saker spelar roll: dessa kvinnor planerade sina barn i större utsträckning och hade större förutsättningar att ta hand om dem, sa Andreas Madestam.

Kortsiktigt bättre 

När forskarna jämförde med jämnåriga kvinnor som födde barn fast de hade tillgång till preventivmedel var de barnen oftare planerade jämfört med genomsnittet som föddes. Spädbarnsdödligheten bland deras nyfödda var också lägre än snittet och färre var lågviktiga eller födda före vecka 35, men inte i lika hög utsträckning som i gruppen med subventionerade p-piller.

Dessa kvinnor hade det socioekonomiskt sämre och pappan var oftare frånvarande. I årskurs nio hade deras ungdomar något lägre resultat på nationella proven, fler var underkända i ämnen och färre hade gymnasiebehörighet.

– Om den unga kvinnan bestämt sig för att skaffa barn har det positiv effekt på barnen på kort sikt, men inte långsiktigt, sa Andreas Madestam.