I en ny rapport från Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, föreslås ett ramverk med tydliga kriterier för att bedöma vilka läkemedel och andra hälso- och sjukvårdstjänster som bör finansieras privat och inte av den offentliga hälso- och sjukvården.

– Det är hög tid att någon väcker liv i den slumrande debatten kring hur våra sjukvårdsresurser ska fördelas, skriver författarna till rapporten, professor Per Carlsson och fil dr Gustav Tinghög vid Prioriteringscentrum i Linköping i en debattartikel i Svenska Dagbladet i dag.

20 procent i dag

Redan i dag finansieras nästan 20 procent av kostnaderna för sjukvården privat. Men i takt med att vården av allt fler äldre ska finansieras av allt färre yrkesarbetande kommer troligen den andelen att öka, spår författarna.

Hur och vilka delar av vården som ska egenfinansieras skiljer i dag stort mellan olika landsting och regioner. På en del håll kan den som är glutenintolerant årligen få 2 250 kronor i ersättning för särskilda livsmedel, medan flertalet landsting inte ger någon ersättning alls. Per Carlsson och Gustav Tinghög vill att bedömningen för vad som kan betalas ur egen ficka ska bli mer enhetlig.

Billigare att höra än att se bra

De ifrågasätter också logiken i de generella bedömningar som görs i dag, exempelvis att vi oftast själva måste stå för hela kostnaden vid inköp av glasögon medan hörapparaten oftast blir betydligt billigare eftersom det offentliga betalar större delen av kostnaden.