Inför konferensen Patientsäkerhet – teori och praktik sände arrangörerna ut en enkätfråga till deltagarna: Vad tror du är det största hindret för ökad säkerhet i vården? Bland omkring 200 svar var det vanligaste: Bristande kompetens.

När Synnöve Ödegård, sjuksköterska och expert i patientsäkerhetsfrågor, sammanfattar diskussionen från  seminariedagen är det kompetensfrågan hon anser är central. Och då menar hon både professionens specialistkompetens och kunskap om patientsäkerhet.

– Det behövs mer specialistkunskap – både i grundutbildning och genom kontinuerlig fortbildning. Dagens komplexa vård ställer krav på hög kunskap och det är ett hot mot patientsäkerheten att specialistsjuksköterskorna blir allt färre. Men lika allvarligt är att inte ledningar på alla nivåer – lagstiftare, myndigheter, ansvariga i vården – inser att patientsäkerhet är ett eget kunskapsområde.

Stress är en riskfaktor

Synnöve Ödegård lyfter också upp problemet med stress, hög personalomsättning och bristande arbetsmiljö.

– Att hela tiden få nya medarbetare gör arbetet otryggt och leder till ökade risker för att misstag görs, konstaterar hon.

Dagen, som hade bland annat Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund och Svensk sjuksköterskeförening som medarrangörer, handlade också om vikten av att sluta fokusera på misstag och i stället fokusera på vad som görs när det blir rätt.

Erik Hollnagel, professor i patientsäkerhet vid Syddansk universitet i Danmark, formulerade det som att vi definierar säkerhet utifrån situationer där säkerheten inte finns. "Lite konstigt", tyckte han och uppmanade till att se sig omkring och lära av situationer där det går bra.

– Visst är det viktigt att se vad som har gått fel – men alla 9 999 gånger det har blivit rätt då? Vi vet nästan ingenting om varför det inte går fel. Om vi studerar även det så har vi större möjligheter att förbättra kvalitet och säkerhet i vården, sa han.

Dags att agera

Professorn i systemsäkerhet i hälso- och sjukvårdsorganisationer, Richard Cook, uppmanade till en "Sluta att rapportera-kampanj". Han ansåg att det är dags att göra något mer än att skriva rapporter om avvikelser.

- Människor börjar inse att säkerhet inte är något statiskt. Olyckor och tillbud händer hela tiden och när kärnkraftverket i Fukushima havererade är det ett exempel på att vi har dåliga säkerhetssystem.  Säkerhet handlar inte om regler och om att få människor att göra det vi vill – säkerhet handlar om att förutse vad som kan hända.

Nationell strategi

Det behövs en nationell strategi för patientsäkerhet, konstaterades under dagen. En sådan har också Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att ta fram. Ett förslag är under arbete och en slutsats som utredaren presenterade var att kunskaperna om metoderna för patientsäkerhetsarbete är begränsad. Man vet inte vilken effekt avvikelserapportering och risk- och händelseanalyser har.

En av de representanter från professionerna som fick kommentera dagen var Vårdförbundets ordförande, Sineva Ribeiro.

– Viktigast är att skapa en säkerhetskultur. Jag skulle önska att man lyssnade mer på vårdens personal. Hela sommaren har våra medlemmar varnat för säkerhetsrisker, men trots det fortsätter beslutsfattare att hävda att vi har en god och säker vård, sa hon.