De senaste åren har ambulanssjukvården skapat många rubriker. Ambulanser som inte har kommit fram i tid, eller inte kommit alls är bara några exempel.

För att komma till rätta med problemen i larmkedjan tillsattes en statlig utredning med uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för alla blåljusmyndigheter (ambulans, polis, brandkår, med flera).

Kritik från Vårdförbundet

I dag är sista dagen som berörda kan komma med synpunkter och Vårdförbundet har lämnat in sina kring den del som rör ambulansen.

Mest kritiskt är Vårdförbundet till förslaget om att införa ytterligare en aktör, en statlig alarmeringsmyndighet, i en verksamhet som redan är uppsplittrad mellan många olika parter.

– Det blir en soppa utan dess like, säger David Liljequist, förbundsombudsman.

Mer integrering behövs

Enligt utredningens förslag ska den nya myndigheten få ansvar för att ta emot nödsamtal på larmnumret 112, bedöma prioritet och behov och vidareförmedla larmuppdrag. Men Vårdförbundet vill att allt ansvar för ambulansdirigeringen ska ligga kvar hos landstingen.

– Det fungerar inte att dela upp ansvaret för ambulansresursen. Istället behöver den integreras ännu mer i den vanliga hälso– och sjukvården, säger David Liljequist.

Viktigt med arbetsgivaransvaret

Han varnar för att utredningens förslag även innebär att det tummas på arbetsgivaransvaret, än mer än vad som redan sker idag.

– Det blir lätt att glida ifrån det. Larmoperatörerna tar till exempel inte hänsyn till personalens raster, säger David Liljequist.

Utredarna föreslår även en särskild yrkesutbildning för larmoperatörer, ett förslag som Vårdförbundet tycker är bra förutsatt att den inte ersätter sjuksköterskornas kompetens.