Allt fler blir äldre och det betyder att antalet personer med hjärtsvikt ökar, konstaterar sjuksköterskan Carina Hjelm. Hon har i en del av sitt avhandlingsarbete sett att den kognitiva förmågan försämras, framför allt hos hjärtsviktspatienter som är 80 år och äldre. Det är viktigt att uppmärksamma eftersom det påverkar hela deras liv.

– Vi har sett att den spatiala (rumsliga) förmågan och det episodiska minnet blir sämre, vilket innebär bland annat svårigheter att läsa, skriva, känna igen ansikten, förstå sin behandling och att komma ihåg. Det gör dem mer sårbara, vilket vården måste vara uppmärksam på, säger hon.

Klara sig hemma

Vårdtiderna är korta och i samband med hemgång får den hjärtsjuke information om sin hjärtsvikt och ordination på läkemedel, sedan ska personen klara sig hemma. Då är det särskilt viktigt att man i vården tänker till om vilken information man ger och hur.

– Det är vanligt att man ger en snabb information, samma till alla. Även till dem som har minnesproblem, demenstillstånd eller ett annat språk – och det fungerar oftast inte så bra, säger Carina Hjelm.

Personlig information bäst

I stället ska en ordentlig uppföljning göras. Då är det bra om även någon närstående är med, även om det är viktigt att inte belasta närstående för mycket, anser hon. Den som informerar ska förvissa sig om att den sjuke har förstått och även överlämna ett enkelt skrivet material. Personlig information är bäst, tycker hon.

– Det är viktigt att tänka på att människor tar emot information på olika sätt och att alla kanske inte hör så bra. Alla läser inte heller på nätet. Många har dålig syn och det kan vara svårt att hitta de rätta sidorna, säger Carina Hjelm.

Hennes önskan är att människor ska kunna fortsätta att fungera på ett så bra sätt som möjligt, trots hjärtsvikt, men då måste de få den hjälp de behöver.

Carina Hjelm försvarade sin avhandling Cognitive function in elderly patients with chronic heart failure, vid universitetet i Linköping den 13 september.