Beslutet att inte dra in legitimationen har tagits av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som därmed går emot Socialstyrelsens krav på att legitimationen skulle dras in.

Det har gått två och ett halvt år sedan den omtalade händelsen då sjuksköterskan, som då arbetade på SOS Alarm, vägrade skicka en ambulans till 23-årige Emil Linell som ringde och talade om att han hade svårt att andas och behövde ambulans. Emil Linell dog sedan till följd av brusten mjälte.

Sjuksköterskan åtalades för grovt vållande till annans död, men friades i både tingsrätten och hovrätten. 

Ville dra in legitimationen

Samtidigt med den rättsliga processen utredde Socialstyrelsen om sjuksköterskan skulle få fortsätta utöva sitt yrke. I våras kom man fram till att sjuksköterskan hade varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning i samband med händelsen och begärde att HSAN skulle dra in sjuksköterskelegitimationen.

Socialstyrelsen bedömde att sjuksköterskan inte följt rutiner och riktlinjer eftersom han inte använt sig av det beslutsstöd som fanns hos SOS Alarm samt visat bristande förmåga att lyssna, kommunicera och ställa relevanta frågor.

Har lång erfarenhet

Sjuksköterskan har fått yttra sig i ärendet och säger att han visst har följt gällande rutiner. Han anser också att han inte agerat oempatiskt utan förklarar att han ville lugna och stötta patienten när han sade att han andades bra.

Ansvarsnämnden bedömer att det inte är bevisat att sjuksköterskan lät bli att använda beslutsstödet. Man hänvisar också till att han har lång erfarenhet utan tidigare kända anmärkningar. Två andra ärenden som Socialstyrelsen hänvisat till går inte att pröva, anser nämnden.

Inte grov oskicklighet

Däremot har sjuksköterskan, enligt HSAN, visat en allvarlig brist i sin intervjuteknik genom att inte vara lyhörd för de symtom som Emil Linell beskrev.

Ansvarsnämndens bedömning är därför att sjuksköterskan varit oskicklig i sitt arbete, men att det inte kan betraktas som grovt. Därför får han behålla sin legitimation, men får en prövotid på tre år.

Under prövotiden ska han fortbilda sig, bland annat för att förbättra sin förmåga att identifiera vårdbehov och kunna tillämpa ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter. Han måste också regelbundet rapportera till HSAN samt upplysa sin nuvarande arbetsgivare om att han står under prövotid.