Verksamhetschefer vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och många barnkliniker hoppas få pengar för att kunna utveckla informationsdatabasen ePed och göra vården av Sveriges barn patientsäker och jämlik.

Inte godkända för barn

I ett brev till Läkemedelsverket och Socialdepartementet konstaterar de att risken för fel vid läkemedelsbehandling är tre gånger större inom barnsjukvården jämfört med vuxenvärlden.

 Det beror bland annat på att hälften av alla läkemedelsordinationer inom den slutna barnsjukvården är så kallad off-label behandling. Det innebär att läkemedel skrivs ut på en indikation som de inte är godkända för och gör att läkare och sjuksköterskor inte kan gå till FASS för information om behandlingen. Förskrivningen bygger i stället på erfarenhet och den information barnklinikerna har i dag. Men kvaliteten på den varierar.

Läkemedelsverket ansvarar inte

Läkemedelsverket ansvarar för arbetet med barnläkemedel i den nationella läkemedelsstrategin, men tänker inte ansvara för off-label läkemedel. 

Därför tänker barnklinikerna nu tillsammans utveckla informationsdatabasen ePed. Databasen innehåller bland annat information om substanser, spädningar, avvikelser och risker för barnläkemedel och utvecklades från början vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Brevskrivarna konstaterar att arbetet kommer att kosta pengar. Första året räknar de med drygt 15 miljoner kronor och andra året drygt 10 miljoner.