Narkosläkaren häktades misstänkt för dråp på ett spädbarn 2009, men friades i rättegången som hölls först två år senare efter en omfattande och långdragen förundersökning.

I flera artiklar och även böcker om fallet har narkosläkaren sedan berättat om hur det gick till när hon anhölls och om tiden då hon satt häktad. Både läkaren själv och flera andra personer har anmält händelsen till justitiekanslern, JK, som nu är färdig med sin utredning.

Anhölls på ett olämpligt sätt

JK är kritisk till både polis och åklagare på flera punkter, men anser inte att bristerna är tillräckligt allvarliga för disciplinära eller straffrättsliga åtgärder.

Läkaren hade begärt ersättning på 2 985 000 kronor, dels på grund av förlorad arbetsinkomst, dels för personskada i form av psykiskt lidande. Men JK anser inte att hon är berättigad till skadestånd, utan hon får endast 20 000 kronor för frihetsberövande och lidande.

JK anser att anhållandet av läkaren skedde på ett olämpligt sätt när fyra polismän dök upp oanmälda på Astrid Lindgrens barnsjukhus där hon arbetade. Polisen kritiseras också för att läkaren inte fick den information som lagen kräver i samband med anhållningsbeslutet. Hon borde också delgetts en mer preciserad brottsmisstanke redan vid första förhöret.

"Att bli gripen utan att veta vilket brott man är misstänkt för måste inge en känsla av osäkerhet som förstärker det obehagliga i situationen", skriver JK.

Inte kritisk till åtalet

Däremot anser JK inte att det är visat att narkosläkaren utsattes för någon behandling i strid med gällande regler när hon satt i arresten, men betonar vikten av ett professionellt och samtidigt empatiskt förhållningssätt hos alla som arbetar i arresten och häktet.

JK är inte heller kritisk till åklagarnas beslut att inleda förundersökning och senare väcka åtal. Men i beslutet förs ett långt resonemang om att det i efterhand kan förefalla anmärkningsvärt med tanke på det svaga bevisläget och de slutsatser som tingsrätten kom fram till.