Akutvården missar möjliga organdonatorer
Betydligt fler patienter skulle kunna bli möjliga organdonatorer med färre missar på akuten och iva.
Ytterst få av de patienter som avled på Mora lasaretts intensivvård blev organdonatorer under en fyraårsperiod. Nära 70 procent av de möjliga donatorerna missades, enligt en journalstudie som sjuksköterskan Johanna Fridsén har gjort.
– Vårdkedjan fungerade inte. Många gånger hade patienterna inte tagits om hand på rätt sätt på akuten, där de inte hade blivit intuberade för att upprätthålla syresättningen, eller så uppmärksammades det inte på iva att patienten kunde bli en möjlig donator, säger Johanna Fridsén.
Hjärninfarkt och respirator
En förutsättning för organdonation är att patienten har avlidit i total hjärninfarkt under respiratorbehandling. Därutöver är det lag på att patienten innan dess har vårdats för sin egen skull. Vem som sedan kan bli donator avgörs från fall till fall av transplantationskirurg.
I sitt arbete som donationsansvarig sjuksköterska noterade Johanna Fridsén att frågan om organdonation inte alltid hade väckts när en stor stroke var konstaterad.
– På så sätt föddes tanken på att ta reda på orsakerna, säger hon.
Hon kontaktade en disputerad läkare som blev hennes handledare för studien. Resultaten har nyligen publicerats i Läkartidningen. Sedan de blev klara har Johanna Fridsén börjat utbilda personalen vid Mora lasarett om organdonation – bland annat akutens AT-läkare.
Handlingsplan på akuten
– Det har redan gett resultat! Akuten har upprättat en handlingsplan för hur de ska ta hand om medvetslösa patienter. Det hade de inte tidigare.
Personalen på Mora lasarett får också utbildning så att de känner större trygghet i att hantera situationer med donation när de uppkommer.
– Det finns en rädsla hos personalen att till exempel bryta mot någon lag. Det har gjort att de tidigare i vissa fall kanske inte har gått vidare med frågan om organdonation.
– Allmänheten är däremot ganska upplyst. Det svåra för dem är att deras anhöriga har dött, men däremot oftast inte att få frågan om organdonation. I allt högre utsträckning ställer de till och med frågan själva.
Frågan behöver lyftas
Johanna Fridsén hoppas att hennes studie ska inspirera fler donationsansvariga sjuksköterskor att göra liknande studier på sina arbetsplatser.
– Jag tror att frågan om organdonatorer behöver lyftas lokalt. Det är väldigt olika hur aktiv verksamheten är på olika sjukhus. Det gäller att det finns väl inarbetade rutiner och tillräckligt med van personal.
Fakta: Organdonation
- Antalet möjliga donatorer i Sverige beräknas vara 200-250 per år, men som mest har 152 donationer genomförts på ett år.
- Gapet mellan antalet patienter på väntelista för organtransplantation och antalet tillgängliga organdonatorer ökar.
- Patienter som avlidit i total hjärninfarkt under pågående respiratorbehandling räknas som möjliga donatorer.