De svenska anestesiprofessionerna är inte tillräckligt medvetna om risken för kognitiva biverkningar efter narkos. Kunskapen inom området behöver öka, och även användningen av förebyggande tekniker. Det visar ny forskning som publicerats i Annals of Medicine and Surgery.

Stora besvär för patienten

Kognitiva biverkningar har fått betydligt mindre uppmärksamhet än andra risker i samband med narkos, trots att de kan leda till stora besvär för patienten, enligt anestesisjuksköterskan och medicine doktorn Pether Jildenstål, som är huvudförfattare till studien.

– En orsak kan vara att anestesipersonalen inte ser problemen. De uppstår först när patienten lämnat operationsavdelningen, säger han till Vårdfokus.

Nice rekommenderar sömndjupsmätning

Den brittiska hälso- och sjukvårdsmyndigheten Nice rekommenderar landets anestesiologer att överväga så kallad sömndjupsmätning vid narkos till äldre och svårt sjuka patienter. Men i Sverige finns ingen sådan rekommendation.

Endast omkring hälften av de drygt 1 070 svenska narkosläkare och narkossjuksköterskor som medverkade i Pether Jildenståls enkät hade tillgång till utrustning för sömndjupsmätning – så kallad ”BIS”-teknik eller ”AEP med AAI-index”. Upp till 20 procent använde tekniken regelbundet.

Mängden narkosmedel kan minskas

– Studieresultatet är en fingervisning om hur sömndjupsmätning används i Sverige, men det framgår tydligt att användningen bör öka, säger Pether Jildenstål.

Tekniken visar effekten av den narkos som ges. 

– I mina studier kunde mängden narkosmedel och smärtlindrande läkemedel minska med upp till två tredjedelar.

Vårdfokus skrev senast om Pether Jildenståls forskning i samband med hans disputation början av året (se länk till höger).