Sedan årskiftet är tio avancerade specialistsjuksköterskor i kirurgi verksamma. De har gått masterutbildningen på Linköpings hälsouniversitet. Kravet för att bli antagen var förutom grundutbildningen en specialistutbildning i kirurgi eller motsvarande. Nu är deras titel snäppet högre än specialistsjuksköterska, och motsvarigheten kallas i USA och Storbritannien Advanced nurse practitioner.

Sköts av underläkare

Dessa svenska sjuksköterskor har under den tvååriga utbildningen fått träning i att självständigt göra bedömningar och fatta beslut i medicinsk vård och avancerad omvårdnad. Vissa av dessa arbetsuppgifter sköts ofta av underläkare.

I en pågående debatt i tidningen Dagens Medicin har röster hörts som menar att sjukvården behöver de avancerade specialistsjuksköterskorna, både inom kirurgi men även i exempelvis äldrevården.

Överläkaren i ortopedi, Andreas Nyström, hör till dem som pekar på problem när sjuksköterskor får utökat medicinskt ansvar. Till dessa hör att sjuksköterskeutbildningen är inriktad på omvårdnad,  att de medicinska ämnena har minskat, att läkare drillas under många år att göra rätt undersökning i rätt tid på rätt indikation, samt att det redan är svårt med handledare till läkarstudenter och nu behöver sjuksköterskor läkare som handledare.

"Snabbutbilda flygvärdinnor"

På Vårdförbundets Facebooksida har hans artikel väckt starka åsikter hos sjuksköterskor. Tina Westberg reagerar över beskrivningen att specialistsjuksköterskor tar över som något nytt:

– Vadå ersätta underläkare? Specialistsjuksköterskan sköter ofta självständigt arbete som varken under- eller överläkare kan.

Anki Svedberg påpekar också att många av dessa uppgifter redan i dag sköts av sjuksköterskor.

– Min erfarenhet från vårdavdelning är att sjuksköterskor håller koll på provsvar, tar anhörigsamtal, informerar om läkemedelsändringar, föreslår åtgärder på ronder – utan att få betalt för det. Avancerad specialistsjuksköterska är väl ett bra sätt för sjuksköterskor att kunna läsa mer och de fyller en funktion.

I slutet av sin debattartikel jämför Andreas Nyström situationen med att "om piloterna inte har tid att flyga planet för att de ålagts kaffeservering ska man inte snabbutbilda flygvärdinnorna att styra planet".

Föraktfullt uttryck

Det anses både provocerande och onödigt.

– Det förstör de poänger han fört fram. Jag skulle personligen tycka det vore jättekul att göra mer avancerade uppgifter, men jag tycker ändå att han ställer relevanta frågor, skriver Therese Lundén.

Hon får medhålla av andra. Karin Kjellman tycker att han utrycker förakt för sjuksköterskor som profession, när han skriver så om personer med minst fyra års högskoleutbildning.

– Jag har jobbat i 35 år och lär mig fortfarande. Vi lär ständigt av läkarnas och våra gemensamma bedömningar. Det här är ett exempel på ringaktning. Illa, riktigt illa. Sedan tycker jag ändå inte vi ska ta på oss ännu mer av läkarnas uppgifter för det, när vi vare sig får cred eller betalt för det, skriver hon.