JA-delegationen, regeringens delegation för jämställdhet i arbetslivet, vill göra något åt orättvisorna mellan könen på den svenska arbetsmarknaden. I dag släpptes två rapporter med forskning som visar att mycket återstår innan Sverige kan kallas jämställt.

– Att skillnaderna mellan mäns och kvinnors löner fortfarande är så stora – det ser för jäkligt ut, konstaterar JA-delegationens ordförande Anna Hedborg när hon har lyssnat på vad rapporterna innehåller.

Lönegapet består

I rapporten Yrke, karriär och lön har forskare undersökt kvinnors och mäns olika villkor på den svenska arbetsmarknaden. Det är ingen nyhet: kvinnor tjänar 86 procent av vad män gör, och det så kallade lönegapet jämnas ut i oroväckande långsam takt. Sedan 2000 har skillnaderna minskat med fyra procentenheter. Störst är de högt upp i hierarkierna.

Inom landstingen är skillnaden mellan vad män och kvinnor tjänar stor: 25 procent. Förklaringen är att män oftare finns på högavlönade befattningar, de är läkare och chefer, och att kvinnor är undersköterskor och sjuksköterskor.

– Löneskillnaderna mellan män och kvinnor förklaras framför allt av yrkesval. Nästan hälften av kvinnorna arbetar inom offentlig sektor, inom stora yrkesgrupper med låg lön och liten lönespridning, säger Karin Thorburn, professor vid Norges Handelshögskola.

Manliga normer styr

En av forskningsrapporterna handlar om rekrytering. Den visar att anonymiserade ansökningshandlingar gynnar kvinnliga sökanden till högre tjänster inom kommunal verksamhet. Studier visar också att manliga normer styr i rekryteringsprocessen av chefer.

– Kvinnor som är chefskandidater bryter mot normen. De har fel utbildning, fel kompetens, kan inte spelreglerna och har inte rätt kontaktnät. Dessutom är det skillnad i synen på brister; de ses som ett problem hos kvinnor och som en utmaning hos män, säger Karin Thorburn.

Forskningen påminner också om hur lite som händer när det kommer till kvinnors representation i styrelserum. Trots att studier visar att ju mer blandad bakgrund i styrelserummen, desto vanligare är det att styrelsen tar sin övervakande roll på allvar.

Omedvetna om strukturer

Anna Wahl, professor vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, presenterade en rapport om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv. Forskningen visar bland annat att unga chefer mellan 18 och 35 år saknar kunskap i jämställdhetsfrågor.

– De saknar medvetenhet om strukturer och ser mäns och kvinnors olika villkor som en fråga de inte borde behöva hålla på med. Karriärmöjligheterna tar de för givna och ojämlikhet förklarar de med individens val, säger Anna Wahl.

I maj nästa år ska Delegationen för jämställdhet i arbetslivet lägga fram ett betänkande.

– Vi ska ringa in vad som behövs för att svensk arbetsmarknad ska bli mer jämställd och det är ingen hemlighet att vi ser föräldraförsäkringen som det viktigaste instrumentet för att ändra mäns och kvinnors villkor, säger ordföranden Anna Hedborg.