Tidigare studier har visat en ökad risk för att barnet utvecklar astma om mamman tar antibiotika under graviditeten eller om ett litet barn får antibiotika. Forskargruppen på Karolinska institutet ser flera orsaker till att tidigare forskning dragit fel slutsatser.

Luftvägsinfektioner

En är att nydebuterad astma är svår att diagnostisera hos små barn och lätt kan förväxlas med luftvägsinfektion. När astman senare upptäcks görs kopplingen till den antibiotikabehandling som barnet fick.

Luftvägsinfektioner ökar i sig också risken för astma, oavsett antibiotikabehandling.

En tredje förklaring till tidigare studiers koppling mellan antibiotika och astma kan enligt forskarna bero på att de studierna inte tagit tillräcklig hänsyn till andra riskfaktorer i hemmen eller i livsstilen.

Registerstudien på Karolinska institutet omfattar nära en halv miljon barn födda 2006 till 2010. Forskarna undersökte bland annat barn som utsatts för antibiotika i fosterlivet samtidigt som de tog hänsyn till andra riskfaktorer som finns i hemmiljö och livsstil genom att göra jämförande analyser inom familjer med flera syskon i studien. Då sågs inget samband.

Korrekt diagnos

De undersökte också barn som fått antibiotika tidigt i livet och även där försvann sambandet när de gjorde syskonanalyser.

Forskarna påpekar dock att det utifrån risken för en hotande antibiotikaresistens ändå är viktigt att vara restriktiv med förskrivningen.

– Vi vill också trycka på vikten av korrekt diagnostisering av barn med luftvägssymtom, där misstänkta symtom på astma bör skiljas från luftvägsinfektion, säger Catarina Almqvist Malmros, överläkare och professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, som lett studien.

Registerstudien Antibiotics in fetal and early life and subsequent childhood asthma –nationwide population based study with sibling analysis Den är publicerad i vetenskapstidskriften BMJ.