Det är ett 50-tal länder som deltar i studien och syftet är att lära av varandra. Under en dag granskas alla inneliggande patienter med pvk.

– Vi tittade på var pvk:n satt, om förbandet var fixerat på rätt sätt, om det såg rent ut, hur länge den hade suttit, vilken sort och storlek på nål som använts. Vi tittade även på varför patienten hade pvk och att man inte bara slentrianmässigt låtit den sitta kvar, berättar Ingela Rehnström, sjuksköterska på dialysenheten i Växjö.

Jobbar på bättre följsamhet

Tillsammans med hygiensjuksköterskan Susanna Lundvall håller hon i Kronobergs del i studien One million global catheters PIVC world prevalence study.

I Kronoberg pågår redan ett arbete sedan tre år tillbaka med att dokumentera och granska följsamheten till riktlinjerna för användande av pvk. På varje enhet finns en ansvarig sjuksköterska och personalen får information och utbildningar. Ett arbete som redan har gett resultat.

– Ja, vi ser att vi har färre komplikationer och har blivit bättre på att följa riktlinjerna. Färre nålar sitter i onödan eller för länge, säger Ingela Rehnström.

Hur ofta ska pvk bytas?

För en tid sedan gick SBU ut med en rapport där man skrev att perifer venkateter inte måste bytas vid bestämda tidsintervall, utan bara om det finns tecken på infektion eller om den inte fungerar som den ska. När Vårdfokus skrev om det blev artikeln mycket läst, kommenterad och delad på sociala medier.

– Det här är viktigt för oss sjuksköterskor, det är något som vi arbetar med varje dag, säger Ingela Rehnström.

Hon vill dock betona att det är viktigt att läsa hela rapporten från SBU eftersom det tydligt framgår att en pvk måste kontrolleras regelbundet för att man tidigt ska upptäcka eventuella problem.

– Enligt våra regler innebär det tre gånger per dygn, men vi har sett att följsamheten till det inte är hundraprocentig så därför har vi som rutin att alltid byta pvk inom 72 timmar. Men visst vore det skönt för patienten att slippa byta om den fungerar som den ska, säger Ingela Rehnström.