Den 30 januari 2011 hittades 23-åriga Emil Linell död i sin lägenhet med sprucken mjälte. Trots flera samtal till larmcentralen fick han ingen ambulans. Nu visar en ny studie att den tragiska händelsen har påverkat personalen på larmcentralerna. Ambulanser överutnyttjas och skickas ut med för hög prioritet.

– Den prehospitala vården skulle fungera bättre med en "blame-free culture" där man inte letar syndabockar, säger Bosse Ek, sjuksköterska och forskare vid Örebro universitet.

Har granskat 5 000 samtal

På torsdag lägger han fram sin licentiatavhandling, Prioritering vid utlarmning i prehospital vård. Den bygger på en granskning av nästan 5 000 larmsamtal, och på intervjuer med 15 sjuksköterskor som arbetar, eller har arbetat, på larmcentral.

Ett syfte med intervjustudien är att beskriva svåra situationer i sjuksköterskornas yrkesvardag. De berättar om inringande som kräver ambulans omedelbart, om språksvårigheter och om en varierande berusningsgrad bland dem som ringer. En gemensam nämnare är rädslan för att bli åtalad och flera nämner Emil-fallet.

– Under intervjuerna kommer det hela tiden upp: "Jag vill inte förlora min legitimation", eller "Jag vill inte bli åtalad", säger Bosse Ek.

Tar det säkra före det osäkra

Rädslan leder både till en överprioritering och till att sjuksköterskor inte vågar släppa det medicinska beslutsstödet och göra sina egna bedömningar. De tar beslut som de inte känner sig bekväma med.

– De tar det säkra före det osäkra och skickar ambulanser trots att deras erfarenhet säger dem att det inte är nödvändigt.

Hans studie bekräftar den kritik mot "onödiga uppdrag" som fördes fram i den nyligen avslutade ambulansrättegången i Göteborg. Den handlade om en ambulanssjuksköterska som somnade och kraschade mot en bergvägg efter att ha varit igång i nästan 23 timmar. Flera vittnen uppgav att det är ett problem att SOS Alarm skickar ut ambulans när ambulanspersonalen inte tycker att det behövs.

Stöd för oerfarna

I Bosse Eks intervjustudie berättar sjuksköterskorna att även om de ibland är hjälpta av det medicinska beslutsstödet upplever de det för detaljerat och därför hämmande. Hans uppfattning är att bedömningarna av ambulansbehov skulle bli mer optimala om sjuksköterskornas kompetens utnyttjades bättre.

– Det ställs höga krav för att få arbeta som sjuksköterska på en larmcentral: erfarenhet från akutsjukvård, tester, utbildning och provanställning. Det medicinska beslutsstödet är trots allt ett stöd som även en oerfaren kan använda, säger han.