Sverige har under flera år arbetat för att Världshälsoorganisationen, WHO, ska prioritera frågan om antibiotikaresistens och är i dag värd för ett internationellt WHO-möte. Temat för mötet är övervakning och informationssystem för att kunna följa utbredningen av resistens hos bakterier, och utvärdera insatser.

– Sverige har varit ledande på området länge. Frågan om antibiotikaresistens är prioriterad av mig och den svenska regeringen och riksdagen. Våra erfarenheter kan vara mycket värdefulla för andra länder. Jag är glad att Sverige kan ha en aktiv roll i det internationella samarbetet, säger sjukvårdsministern Gabriel Wikström (S).

Ministrar och experter

På mötet i Stockholm deltar förutom ministrar även experter och företrädare för olika länders myndigheter. Mötets deltagare förväntas i morgon ställa sig bakom ett förslag om ett nytt globalt program för övervakning.

– Det finns en kritisk brist på information från delar av världen. På grund av den kunskapsluckan vet vi inte var vi står. Det finns konsensus inför mötet att vi behöver nå en överenskommelse om övervakning, säger WHO:s biträdande chef Keiji Fukuda.

Han berömmer Sverige både för de påtryckande insatserna för att lyfta frågan, och de system för inrapportering av resistens som finns här. Han tror att Sverige kommer att ha en viktig roll även framöver.

Stort hot mot människors hälsa

Arbetet med ett gemensamt system för övervakning ses som ett första steg i den globala handlingsplanen mot antibiotikaresistens som WHO ska presentera 2015. Organisationen definierar antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot människors hälsa. Vanliga infektioner, som urinvägsinfektioner, sårinfektioner och lunginfektioner riskerar att bli dödliga i framtiden när nuvarande antibiotika inte längre biter på bakterierna.

– Vi kan också förlora förmågan att behandla infektioner hos cancersjuka och ge förebyggande behandlingar under en mängd operationer, säger han.

Att få till en global inrapportering av den aktuella utbredningen ses som en av grundstenarna för att kunna hantera antibiotikaresistens.

Automatiserad rapportering

– I Sverige deltar alla regioner i den obligatoriska rapporteringen av resistenta bakterier. Men det finns ingen harmoniserad metod som gör att vi kan jämföra våra siffror internationellt, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson.

Dessutom finns ett utbrett och frivilligt system där många laboratorier har automatisk överföring av de analyser av prover som pågår till en nationell databas.

– Vi kan se dagligen hur det rör sig, hur mönstren ser ut. Det går snabbare i det systemet för det handlar bara om proverna. Det tar mer tid att ställa diagnos och rapportera in.

I Sverige har ett problem varit att integrera de många olika datasystemen. Men Johan Carlsson ser ändå positivt på hur gemensamma system ska kunna utvecklas och fungera internationellt

– Alla kan gå med utifrån sina förutsättningar. I vissa länder kan det handla om basala nivåer med enkla system, medan vi har mer sofistikerade system i Europa. Det här kan vara ett sätt för Sverige att ge stöd till vissa länder att bygga en infrastruktur.