Sedan vårdvalet infördes har antalet vårdcentraler i Sverige ökat med 20 procent. Det är i huvudsak privata vårdcentraler som har tillkommit.

Men fyra av tio vårdcentraler har svårt att klara sig och går med underskott. Den bristande ekonomin gör att de tvingas dra ner på sin bemanning.

Ryktet viktigast

Det visar en rapport från Konkurrensverket som har gjorts på uppdrag av regeringen.

Ett gott rykte har stor betydelse för att en vårdcentral inte ska tappa patienter. Därför rankas bemötande och läkartäthet som de viktigaste konkurrensmedlen. Samtidigt är läkarbristen ett av de största problemen och kostnader för stafettläkare är den främsta orsaken till vårdcentralernas ekonomiska problem.

Två av tre väljer aktivt

Numera vet 95 procent av invånarna att de kan välja vårdcentral.

  • Två av tre anser att de har gjort ett aktivt val.
  • Åtta av tio har minst två vårdcentraler inom rimligt avstånd.

Skillnaderna är stora mellan landstingen, i städerna är valmöjligheten naturligtvis större än i glesbygd.

De flesta är småföretagare

  • Av de privata vårdgivarna är Praktikertjänst störst med 79 vårdcentraler, därefter Capio med 68 vårdcentraler.
  • De allra flesta privata vårdcentralerna är småföretag. 182 privata vårdgivare driver en enda vårdcentral.
  • Sedan 2010 har 78 vårdcentraler gått i konkurs eller lagts ned, de flesta privata.

Både privata vårdgivare och offentligt drivna vårdcentraler är missnöjda med landstingens ersättningssystem och anser att ersättningen i vårdvalet inte täcker kostnaderna för verksamheten.