Barn får sämre immunförsvar när stressnivån i familjen är hög

Barn får sämre immunförsvar när stressnivån i familjen är hög
Maria Faresjö är professor i biomedicinsk laboratorievetenskap sedan 2009. Foto: Hälsohögskolan Jönköping

Maria Faresjö, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap, leder banbrytande forskningsprojekt.

Det har gått ett par veckor sedan studien om hur barnens immunförsvar påverkas av hög stressnivå i familjen publicerades i Journal of Immunology. Sedan dess har tidningar världen över skrivit om forskningen vid Hälsohögskolan i Jönköping som leds av Maria Faresjö, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap.

– Ja, det har väckt stor uppmärksamhet. Jag har försökt läsa artiklar på tyska, italienska och flera andra språk i tidningar som har skrivit om vår forskning.

Varför har det väckt så stor uppmärksamhet, tror du?

– Det finns inte så mycket studier kring hur svår föräldrastress förs över till barn och påverkar biologiska funktioner. Den kopplingen vi gör mellan beteendevetenskap och biomedicinsk vetenskap är inte så vanlig.

Autoimmuna reaktioner

Studien visar att barn i högstressade familjer hade en hög kortisolnivå, som är ett biologiskt mått på stress. Dessutom såg man att barnens immunförsvar påverkades. Det var inte lika motståndskraftigt utan verkade i stället reagera mot kroppsegna ämnen. Här finns en möjlig koppling mellan stress och autoimmuna sjukdomar, till exempel diabetes.

– Men vi har inte belägg i den här studien för att kunna säga vad ett sämre immunförsvar betyder på sikt. Däremot blir det intressant att följa de här barnen och se hur mycket infektioner de drabbas av och vilken typ av sjukdomar, säger Maria Faresjö.

Inte vardagsstress

I studien ingick familjer med femåriga barn. Föräldrarna fick svara på frågor om stress och svåra livshändelser som till exempel skilsmässa, dödsfall och arbetslöshet.

– Det handlar alltså inte om vardagsstress som alla familjer upplever, utan om svår stress, förtydligar Maria Faresjö.

Forskargruppen vid Hälsohögskolan kommer att arbeta vidare med projektet för att kunna säkerställa resultaten i flera grupper. Bland annat ska ungdomar i åldrarna 18-22 få svara på frågor om hur de mår i dag och vad som hänt tidigare i deras liv, samtidigt som forskarna också tittar på hur deras immunförsvar och kortisolnivåer ser ut.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida