Det visar en ny studie från Nationellt centrum för kvinnofrid som presenteras på ett seminarium i riksdagen i dag. 

Studien omfattar 10 000 kvinnor och lika många män mellan 18 och 74 år.

Betydligt fler kvinnor än män rapporterade att de hade utsatts för allvarligt sexuellt och psykiskt våld. Männen hade i högre utsträckning drabbats av fysiskt våld eller hot om våld.

För kvinnorna var förövaren oftast en partner. Männen drabbades oftare av våld från en okänd man.

 Utbredda hälsoproblem

– De som svarade att de utsatts för allvarligt sexuellt våld uppgav i betydligt högre, och i vissa fall flerfaldigt högre, utsträckning symtom på depression, riskbruk av alkohol och självskadebeteende någon gång i livet jämfört med de som inte varit utsatta, säger överläkare Steven Lucas i forskargruppen på Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, på Uppsala universitet.

Symtom som kan tyda på posttraumatiskt stressyndrom var flera gånger vanligare i den gruppen. Kroppsliga symtom som huvudvärk, smärta i axlar och nacke, yrsel eller återkommande tarmproblem var också vanligare.

Både för kvinnor och män visar studien också på starka kopplingar mellan att ha varit utsatt för våld i barndomen och att senare i livet drabbas av fysisk och psykisk ohälsa.

– Och det gäller oberoende av vilken typ av våld de har utsatts för. Det gäller både kvinnor och män, säger Tommy Andersson, docent vid institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet som har lett forskningsstudien.

Ett allvarligt problem

Det går dock inte att utifrån de resultat som presenteras i rapporten bedöma i vilken utsträckning det är den tidiga utsattheten eller andra psykosociala omständigheter som orsakar ökad risk för senare utsatthet.

– Våld är ett allvarligt samhällsproblem och även ett folkhälsoproblem. Därför är det viktigt att ha en aktuell kartläggning som grund för beslut om åtgärder för att motverka våldet och förbättra stödet till dem som drabbas, säger professor Gun Heimer, föreståndare för NCK.