I Danmark väljer två av hundra gravida kvinnor att föda i hemmet. I Norge och på Island är andelen en på hundra – i Sverige bara en på tusen. Det visar en kartläggning som gjorts av forskare vid Sahlgrenska akademin.

Får betala själva

Det kan delvis bero på hur vården kring hemförlossningar är organiserad. I Danmark, Norge och Island ingår hemförlossning som en del i vårdorganisationen och bekostas via skattesystemet.

I Sverige får föräldrarna själva betala för en planerad hemförlossning. Undantaget är Stockholms läns landsting som ersätter barnmorskan om vissa kriterier uppfylls.

I Danmark, Norge och Island finns nationella riktlinjer som anger vilka kriterier som bör uppfyllas för att förlossningen ska ske i hemmet. I Sverige saknas sådana riktlinjer, även här med undantag för Stockholm.

En ansvarig barnmorska

– Kvinnor som vill föda barn i hemmet motiverar ofta detta med att det känns tryggt att inte behöva åka iväg under värkarbetet, och med att de gärna vill veta vem som kommer att vara med vid förlossningen. Vid en hemförlossning har barnmorskan dessutom bara ansvar för just den kvinnan, medan man på sjukhus kan ansvara för flera samtidiga förlossningar, säger forskaren och barnmorskan Helena Lindgren vid Sahlgrenska akademin, som lett studien.

Jämförande studie

Hon ingår i det pågående forskningsprojektet Nordic homebirth, tillsammans med forskare från de fyra olika länderna. De har just avslutat en datainsamling över alla planerade hemförlossningar och nu ska materialet analyseras med fokus på att jämföra det medicinska utfallet vid planerade hemförlossningar med utfallet hos friska kvinnor som fött på sjukhus.

Artikeln Praxis and guidelines for planned homebirths in the Nordic countries – An overview publiceras i Sexual & Reproductive Healthcare i mars.