På nästan alla de 110 000 barn som föds i Sverige varje år tas rutinmässigt två blodprover från navelsträngen strax efter födseln för att mäta barnets syra-bas-status under förlossningen. Proven infördes på 1990-talet för att få ett objektivt mått på hur barnet hade mått under graviditet och förlossning.

Dåligt mått

Informationen skulle sedan användas som ett mått på vårdens kvalitet, i utbildningssyfte och för forskning, men även som en del i beslutsprocessen om barnets behov av vård.

Efter mer än tio års rutinmässig provtagning har det dock visat sig att resultaten av proven har begränsad klinisk användning och är ett dåligt mått på vårdkvalitet eftersom värdena har en relativt stor felmarginal. Friska barn kan ha avvikande värden och sjuka barn normala.

"När det gäller barn utan tecken på asfyxi och med full apgar-poäng efter en normal förlossning saknar provet klinisk betydelse för barn, föräldrar och vårdpersonal. Därför bör nuvarande rutinmässig provtagning på vitala barn som föds efter en normal förlossning upphöra", skriver debattörerna.

Olönsamt

De påpekar att rutinmässiga ingrepp lätt leder till fler ingrepp med konsekvenser som kan vara svåra att överblicka och vill se tydliga nationella riktlinjer eller rekommendationer för vilka indikationer som ska ligga till grund för provtagning från navelsträngen i samband med födelsen.

"Det kan inte heller anses kostnadseffektivt att ta prov på navelsträngen på barn som föds med en okomplicerad förlossning med full apgar. Varje prov kostar 87 kronor vilket motsvarar en kostnad på drygt 8,7 miljoner kronor årligen för sjukvården", skriver de tre barnmorskorna, de två barnläkarna och en förlossningsläkare och verksamhetschef.