Patientdödlighet kopplas till sjuksköterskebemanning
Ju fler patienter en sjuksköterska ansvarar för desto större är risken att patienter dör, visar stor europeisk studie.
Patienter som genomgått ett kirurgiskt ingrepp har störst risk att dö om de vårdas på ett sjukhus där sjuksköterskorna har många patienter att ta hand om och lägre utbildning.
Sambandet mellan risken för patientdödlighet och antalet sjuksköterskor och deras utbildningsnivå är känt tidigare från studier gjorda i USA och Kanada. Men det här är första gången som sambandet slås fast i en stor europeisk studie där också Sverige ingår.
Omvårdnadskunskap och övervakning
För varje ytterligare patient per sjuksköterska ökade sannolikheten för dödsfall inom 30 dagar med sju procent. Samtidigt minskade risken för dödsfall ju fler sjuksköterskor med akademisk examen det fanns.
– Den här studien visar på vikten av sjuksköterskans kunskapsnivå och arbetsbelastning. Det är sjuksköterskan som med sin omvårdnadskunskap och övervakning kan upptäcka när något håller på att hända med patienten, säger Carol Tishelman, professor i omvårdnad vid Karolinska institutet och medförfattare till studien.
Stora skillnader mellan sjukhus
Över 420 000 patienter vid 300 sjukhus i nio olika europeiska länder ingår i studien. Det var stora skillnader i dödstal både mellan länderna och mellan olika sjukhus inom länderna. På vissa sjukhus dog en procent av patienterna, på andra sju procent. Skillnaderna var också stora när det gäller bemanning och utbildningsnivå.
Sjuksköterskorna i Spanien hade i genomsnitt 12,7 patienter att vårda, medan samma siffra i Norge var 5,2. I Sverige var antalet patienter per sjuksköterska i snitt 7,6. Men siffrorna är inte direkt jämförbara eftersom sjuksköterskornas roll ser olika ut i olika länder.
Det som var slående för svensk del var de stora variationerna i bemanning mellan akutsjukhusen. Dagtid varierade antalet patienter per sjuksköterska från 3,3 till 9,2. Nattetid kunde en sjuksköterska ha ansvar för så många som 24,5 patienter.
Lägst dödlighet i Sverige
Även om sambandet mellan bemanning, utbildningsnivå och risken för patientdödlighet var tydligt i den här studien är det svårare att tolka resultaten för varje enskilt land. Bland de nio länderna i studien varierade dödligheten bland kirurgipatienterna från 1 procent i Sverige till 1,5 procent i Holland, Irland, Schweiz och Norge.
Trots att Norge har minst antal patienter per sjuksköterska och samtliga sjuksköterskor där hade akademisk examen låg dödligheten alltså ändå bland de högsta.
– Resultaten från den här studien visar bara vad som gäller generellt, på Europanivå, men vi håller på med en detaljerad studie för svensk del, kommenterar Carol Tishelman.
Tung arbetsbörda
När det gäller sjuksköterskornas utbildningsnivå hade samtliga sjuksköterskor i Spanien och Norge en kandidatexamen, vilket motsvarar tre års högskolestudier. I andra länder hade ingen sjuksköterska den nivån. I Sverige var andelen 58 procent. Sedan 2007 är ju kandidatexamen en förutsättning för att bli legitimerad sjuksköterska i Sverige vilket är mycket positivt, enligt Carol Tishelman. Mer bekymrad är hon över sjuksköterskornas arbetsbörda.
– Tyvärr ser vi att erfarna sjuksköterskor slutar på grund av att de inte känner att deras kunskaper respekteras och används, samtidigt som även unga slutar för att de blir utbrända. Det är problematiskt och vi måste diskutera hur vi ska kunna ta tillvara sjuksköterskornas kunskaper på ett bättre sätt, säger hon.
Europeiskt forskningsprojekt
Studien är en del av RN4CAST, ett europeiskt forskningsprojekt där arbetsmiljön för sjuksköterskor kopplas till vårdkvalité och patientskador. Den publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet i dag med omvårdnadsforskaren professor Linda Aiken som första namn.