Gerd Östling arbetar vid internmedicinska forskningsenheten på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Hon har studerat hur gråskalan i ultraljudsbilder av halspulsåderns åderförkalkningsplack skiljer sig åt mellan olika individer, främst hos personer med diabetes och hos överviktiga.

Hos båda grupperna har hon noterat att placken på ultraljudsbilderna är mörkare än hos personer som inte har diabetes eller är normalviktiga.

Viktig pusselbit

Hennes studier är en viktig pusselbit i den forskning som bedrivs om åderförkalkade kärl och dess betydelse för uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom.Tidigare studier har visat att mörka plack kan vara farligare än ljusa; att de är mer instabila och därför lättare kan spricka och orsaka en stroke eller hjärtinfarkt.

– Om de mörka plack vi ser hos personer med diabetes eller med övervikt också innebär en förhöjd risk för stroke är för tidigt att slå fast, det behövs mer forskning. Men vi vet ju att risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är stor i båda grupperna, säger Gerd Östling.

Förfinad diagnostik

I dag används ultraljud av kärlen främst för att mäta storleken på placken och bedöma i vilken grad de hindrar blodflödet. Resultaten används för att avgöra vilken typ av behandling som krävs, medicinsk eller kirurgisk.

– Väldigt många människor har plack i kärlen. Om det går att bekräfta att de mörka placken verkligen leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så kanske man i framtiden inte behöver operera dem som har de ljusare placken, vilket är fallet för de allra flesta med åderförkalkade kärl.

Samma programvara behövs

Det finns olika program för att mäta gråskalan i placken och de kan sinsemellan ge olika värden. En av de slutsatser Gerd Östling drar i sin nyligen publicerade avhandling är att man måste använda samma program för att kunna jämföra resultaten av gråskalemätningar från olika studier.