– Genom att mäta elektriska signaler i hjärnan, EEG, kan man få en bild av hur djup narkosen är och det har stor betydelse för vården under själva operationen men också hur patienten återhämtar sig efteråt, säger Pether Jildenstål.

Överraskande stora skillnader

I sin doktorsavhandling från Örebro universitet visar han att det går åt mindre narkosläkemedel, mindre smärtstillande och att återhämtningen direkt efter operationen går bättre jämfört med traditionell anestesiövervakning. Dessutom är medvetandegraden hos patienterna högre ett dygn efter operationen.

– Vi hade inte väntat att det skulle vara så stor skillnad i den kognitiva påverkan, som försöken visade. Dessutom minskar EEG-baserad teknik för att styra narkosdjupet riskerna att utveckla inflammationer i samband med operationerna, säger han.

Viktigt för riskgrupper

EEG-baserad sömndjupsmätning ger en tydligare bild av hur patienten svarat på narkosen och doseringen kan anpassas till varje individ, vilket har särskilt stor betydelse för patienter som tillhör olika riskgrupper.

– Särskilt äldre patienter, som har flera olika sjukdomar eller är allmänt nedsatta, är utsatta. Studier visar att mellan 10 och 70 procent av dem riskerar att få kognitiva bekymmer av narkos och kirurgi.

Påtaglig misstro

I avhandlingen ingår också en enkätundersökning bland 200 anestesiläkare och anestesisjuksköterskor i hela landet. Om attityder till, kunskaper om och användande av anestesidjupsmätare. Den visar att det finns en påtaglig misstro mot EEG-baserad anestesidjupsmätning bland professionerna.

– Och intresse och uppfattning om hur patienterna påverkas kognitivt under och efter operationen är lågt. Det finns ett klart behov av tydliga vårdprogram och förbättringar av personalens attityd till hur narkosen påverkar medvetande och beteende hos patienterna, säger Peter Jidenstål.

Han försvarar avhandlingen Influence of depth of Anesthesia on postoperative cognitive dysfunction (POCD) and inflammatory markers på Örebro universitetssjukhus den 7 februari.