För att garantera patientsäkerheten och snabbt kunna sätta in rehabilitering om det skulle behövas ville Gävleborgs läns landsting göra slumpmässiga alkoholtester på var fjärde anställd om året. Facken var med på noterna, men Datainspektionen har nu synpunkter på registreringen.

Känsliga uppgifter

Resultat från ett alkoholtest kan indikera missbruk. Den typen av uppgifter är känsliga i personuppgiftslagens mening och omgärdade av strängare krav på hur de får samlas in och registreras, skriver Datainspektionen i sitt beslut.

– Det är inte acceptabelt att motivera alkoholtester och vidare registrering av uppgifter om provresultat med allmänt hållna hänvisningar till exempelvis arbetsgivares rehabiliteringsansvar, säger juristen Oskar Öhrström som lett Datainspektionens granskning.

Överens om att införa tester

Testerna skulle göras av företagshälsovården som sedan skulle rapportera till landstinget. Anställda med mer än 0,2 promille alkohol i blodet vid testtillfället skulle skjutsas hem och en rehabiliteringsutredning skulle sättas igång. Redan för över ett år sedan kom de fackliga organisationerna och landstinget överens om införandet.

I samma veva gjorde dock Datainspektionen en tillsyn och slog fast att den dokumentation som skulle göras i samband med testerna kunde vara integritetskränkande. Myndigheten startade en utredning. I det läget valde personaldirektören att avvakta med att införa testerna i väntan på Datainspektionens beslut.

Endast för rehabilitering

Nu konstaterar Datainspektionen att landstinget bara får hämta in uppgifter om testresultat från företagshälsan om det behövs för att landstinget ska kunna fullgöra sina rehabiliteringsskyldigheter.

– Det är inte tillåtet för landstinget att hämta in uppgifter från företagshälsovården om alkoholtesterna bara för att det i ett senare skede eventuellt kan bli aktuellt med rehabilitering av arbetstagaren, säger Oskar Öhrström.